Egypten håller under november val till underhuset i flera omgångar. Slutresultatet väntas i slutet av december efter eventuella avgörande valomgångar. Partier som är vänligt inställda till Abd al-Fattah al-Sisi väntas dominera. 

Brittisk-egyptiske aktivisten Alaa Abdel Fattah, en av Egyptens mest kända politiska fångar, benådas i september efter många år i fängelse.

Bara en knapp femtedel av egyptierna går till valurnorna när landet håller val till parlamentets överhus senaten i augusti. Det är något fler än vid tidigare val.

Ahmad al-Tantawi, som utmanade president Abd al-Fattah al-Sisi i 2023 års presidentval, släpps fri i maj efter att ha avtjänat ett års fängelse för påstått valfusk.

Egypten blir i januari tillsammans med fyra andra länder ny medlem av samarbetsgruppen Brics som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans. De nya medlemmarna är förutom Egypten också Etiopien, Förenade arabemiraten, Iran och Saudiarabien.

President Abd al-Fattah al-Sisi väljs i december om till president för en tredje mandatperiod. Han får närmare 90 procent av rösterna enligt valmyndigheten.

Elever i statliga och privata skolor förbjuds i september att bära niqab, ett heltäckande plagg med ansiktsslöja. Däremot ska eleverna själva få välja om de vill bära hijab, huvudduk, i skolan.

Ahmed Douma, som var en av ledarna för den folkliga revolten under den arabiska våren 2011, återfår friheten i augusti. Han har benådats av president al-Sisi efter att ha tillbringat ett årtionde i fängelse.

Förre arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi vinner presidentvalet. Han behåller sedan dess ett hårt grepp om makten.

Militärkupp avsätter Muhammad Morsi (Muslimska brödraskapet), året efter att han valts till president i fria val.  

Mångårige presidenten Hosni Mubarak avgår efter massprotester.

President Anwar Sadat mördas av islamiska extremister; efterträds av Hosni Mubarak.

President Sadats besök i Israel leder till Camp David-avtalet där Egypten 1982 återfår Sinai. 

Egypten och Syrien anfaller i oktober Israel under den judiska helgen jom kippur (försoningsdagen) för att återta förlorade områden.

Aswandammen i Nilen färdig.

President Nasser dör i september; efterträdare blir Anwar al-Sadat.

Israel besegrar Egypten, Jordanien och Syrien i sexdagarskriget i juni. Egypten förlorar Sinaihalvön och Gazaremsan till Israel.

Suezkrisen: Nasser förstatligar Suezkanalen. Storbritannien, Frankrike och Israel anfaller Egypten men tvingas dra sig tillbaka efter starka påtryckningar från USA, Sovjetunionen och FN. 

Gamal Abdel Nasser leder en militärkupp. Monarkin avskaffas 1953.

Egypten blir formellt självständigt från Storbritannien som styrt sedan 1882.

Suezkanalen invigs.

Muhammad Ali blir pascha och moderniserar landet.

Egypten blir del av Osmanska riket.

Mamlukerna tar makten och styr i över 250 år.

Sultan Saladin (Salah ad-Din) störtar fatimiderna, grundar ayyubiddynastin.

Staden Kairo grundas under den fatimidiska dynastin.

Araberna börjar erövra Egypten.

Drottning Kleopatra VII, sista medlemmen i den ptolemaiska dynastin, dör. Egypten blir romersk provins.

Ptolemaios I grundar den ptolemaiska dynastin.

Alexander den store erövrar Egypten och Alexandria grundas.

Perserna erövrar Egypten.

Pyramiderna i Giza uppförs ca 2600–2500 f Kr. 

Ungefär vid denna tid enas Övre och Nedre Egypten.