När det av militärregimen arrangerade parlamentsvalet avslutas i januari visar det slutgiltiga resultatet att det militärstödda USDP vunnit en överlägsen seger. Inga oppositionspartier av betydelse får delta.

Militärstyret genomför strax före nyår första omgången av ett parlamentsval i den knappa hälft av landet som juntan kontrollerar. Valet har föregåtts av en stor militäroffensiv mot rebellkontrollerade områden.

Nyo Saw tillträder som premiärminister i samband med en regeringsombildning inför parlamentsvalet.

FN rapporterar att över 3,5 miljoner har tvingats lämna sina hem på grund av den väpnade konflikten sedan kuppen 2021. Flera tusen människor har dödats.

Premiärministern och överbefälhavaren Min Aung Hlaing tar över också som tillförordnad president då U Myint Swe som varit övergångspresident sedan kuppen 2021 insjuknat.

Den förra statskanslern Aung San Suu Kyi döms till ännu ett fängelsestraff, det senaste i en lång rad sedan hon avsattes i kuppen 2021. Hon har nu dömts till sammanlagt 33 år i fängelse.

Militären griper makten i februari och inför undantagstillstånd i hela landet. Kuppen följs av våldsamma protester, flyktingströmmar och sanktioner från utlandet. Efter hand växer motståndet med ett stort antal väpnade rebellgrupper som strider mot militären.

Aung San Suu Kyis parti NLD vinner parlamentsvalet med stor majoritet.

I en FN-rapport anklagas arméchef Min Aung Hlaing för folkmord och brott mot mänskligheten i samband med en militäroffensiv mot den förföljda minoriteten rohingyer. Även Aung San Suu Kyi kritiseras i FN-rapporten för att inte ha använt sin moraliska auktoritet för att skydda minoritetsgruppen.

President Htin Kyaw avgår i mars av hälsoskäl. Underhusets talman Win Myint väljs till ny president.

Militären driver ut omkring 750 000 rohingyer ur landet till Bangladesh. Statskansler Aung San Suu Kyi och hennes NLD-regering försvarar militärens agerande med att militanta grupperingar bland rohingyerna måste bekämpas.

Det nya NLD-dominerade parlamentet väljer i mars NLD-veteranen Htin Kyaw till Myanmars första civila president på över ett halvsekel. NLD-ledaren Aung San Suu Kyi blir utrikesminister, minister med ansvar för presidentkansliet och en för henne skräddarsydd position kallad statskansler.

NLD vinner en stor majoritet av mandaten när parlamentsval hålls i november. Militärens parti USDP får en knapp tiondel.

Genom fyllnadsval i april kommer NLD-ledaren Aung San Suu Kyi in i parlamentet. Hennes parti vinner nästan alla övriga fyllnadsval.

Parlamentet väljer i februari exgeneral och premiärminister Thein Sein till ny president för en civil regering. Thein Sein överraskar med att införa en rad politiska reformer. Censuren avskaffas och politiska fångar friges. Vapenvila ingås med en rad etniska gerillagrupper. USA och EU häver flera ekonomiska sanktioner mot Myanmar.

USDP vinner parlamentsvalet i november med stor marginal. NLD väljer att bojkotta valet då Aung San Suu Kyi inte får lov att kandidera. Valet underkänns av oberoende valobservatörer. Aung San Suu Kyi släpps fri efter USDP:s valseger.

Enligt militärjuntan godkänner deltagarna i en folkomröstning ett förslag till en ny författning som ger militären rätt till en fjärdedel av platserna i parlamentet samt till viktiga ministerposter.

Aung San Suu Kyi sätts i husarrest i september och friges inte förrän 2010.

Regimens trakasserier mot oppositionen leder till att USA och EU inför vissa sanktioner mot landet.

Aung San Suu Kyi friges av militären.

Juntaledaren Saw Maung avsätts och efterträds av general Than Shwe.

Aung San Suu Kyi mottar Nobels fredspris för sin kamp för demokrati.

Juntan genomför i maj ett parlamentsval som vinns av NLD, men militären vägrar lämna ifrån sig makten. Aung San Suu Kyi sätts i husarrest.

Militärregimen döper om landet till Myanmar.

Omkring 1 000 människor dödas när militären i september griper makten i en kupp under ledning av general Saw Maung.

Militärledningen inför en ny författning och arrangerar val. General Ne Win väljs till president för en på ytan civil regering.

General Ne Win griper makten i en militärkupp. Det arméstyrda BSPP blir enda tillåtna parti. All verksamhet förstatligas. 

U Nu blir åter premiärminister sedan hans parti vunnit ett parlamentsval.

U Nu ber parlamentet att utse general Ne Win till ny regeringschef.

Under general Ne Wins ledning segrar regeringsarmén i ett tre år långt inbördeskrig mot kommunistgerilla och flera andra grupper.

Burma (numera Myanmar) blir självständigt från kolonialmakten Storbritannien. U Nu, en av ledarna för självständighetsrörelsen, blir premiärminister.