Syrien – Naturtillgångar, energi och miljö

Syriens viktigaste naturtillgångar är olja,naturgas (fossilgas) och fosfat, men oljeproduktionen minskade starkt under inbördeskriget. Medborgarnas tillgång till energi är ojämn och präglas av störningar sedan viktig infrastruktur slagits ut. Miljön har också utsatts för stora påfrestningar, inte minst längs Medelhavskusten.

De första oljefynden gjordes på 1950-talet men dessa fyndigheter räckte bara i knappt 30 år. Olja av god kvalitet påträffades på 1980-talet i den centrala delen av landet. Dessa reserver är inte heller så stora och produktionen hade börjat minska redan före krigsutbrottet 2011. Transitavgifter på oljetransporter gav tidvis större inkomster än den egna oljeproduktionen under inbördeskriget. Syrien och Irak granskar möjligheten att rusta upp eller bygga nya oljeledningar för irakisk oljeexport till marknader i bland annat Europa.

Under inbördeskriget stördes utvinningen av olja genom attentat mot rörledningar och oljefält. Vid konfliktens början 2011 producerade Syrien över 400 000 fat olja om dagen, men produktionen sjönk snabbt och oljeproducenten Syrien tvingades importera olja för egen konsumtion. Importen kostade stora summor, särskilt som syriska staten i årtionden hade subventionerat oljeprodukter på den egna marknaden. Internationella sanktioner hindrade dessutom leveranser.

Hösten 2025 kunde 600 000 fat olja pumpas över på ett oljefartyg i hamnstaden Tartus då sanktionerna mot Syrien lyfts. Enligt energidepartementet var det Syriens första oljetransport på 14 år.

Syriens två stora oljeraffinaderier i Baniyas och Homs skadades under inbördeskriget. Anläggningen i kuststaden Baniyas höll igång under kriget med importerad olja, främst från Iran. Jordbävningskatastrofen i början av 2023 ledde dock till omfattande skador på anläggningen i Baniyas.

Från och med 2012 hamnade de viktigaste oljefälten under rebellgruppers kontroll, däribland kurdiska grupper och terrorgruppen Islamiska staten (IS). Sedan dess har oljefält som IS lade under sig återtagits, medan andra har tagits över av kurdiskt ledda styrkor. Syrisk olja tros också ha sålts vidare av smugglare i Irak, Turkiet och andra länder.

Utsikter till oljeutvinning vid Golanhöjderna är en av anledningarna till den konflikt som råder mellan Syrien och Israel om området.

Syriens första fyndigheter av naturgas upptäcktes 1982 och från slutet av 1990-talet ökade produktionen. Men många anläggningar skadades under kriget. Uppemot hälften ligger i kurdiskstyrda områden. 2025 meddelade Azerbajdzjans statliga energibolag SOCAR att det ska exportera naturgas från fält i Kaspiska havet via Turkiet till syriska Aleppo där ett gasdrivet kraftverk finns.

I floden Eufrat byggde regimen en kraftverksdamm på 1970-talet, en på 1980-talet och en på 1990-talet. En fjärde damm i Eufrat har planerats men inte kunnat byggas.

Utvinning av marmor, gips och salt förekommer. Dessutom finns mindre tillgångar av järnmalm, asfalt, koppar, uran, bauxit, magnesium, guld och silver. Öster om Palmyra (Tadmur) finns stora fosfatfyndigheter, som började exploateras 1972. Fosfattillgångarna lade grunden för inhemsk gödselindustri.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja har stadigt varit Syriens dominerande energikälla och står för närmare 70 procent av energin, följd av naturgas (fossilgas) med cirka 30 procent, enligt energiorganet IEA (2023). Men siffrorna är osäkra.

El produceras i olje- och gaseldade kraftverk. Olja är den största källan och svarar för över hälften av elproduktionen. Vattenkraft svarar för några få procent. Stora investeringar som trefaldigade elproduktionen gjordes mellan 1994 och 2004. Trots det har efterfrågan alltid varit större än tillgången. Många kraftverk är gamla och dåligt underhållna, och under kriget slogs flera ut. Särskilt sommartid stängs elen av i större städer i timmar.

Vattenkraften från Eufrat har varit ryckig. Brist på regn har tillsammans med turkiska dammbyggen i flodens övre lopp lett till att vattenflödena minskat på syriska sidan av gränsen.

Förnybara energikällor har en obetydlig roll i energiförsörjningen.

Stora investeringar krävs för att rusta upp gamla anläggningar, rörledningar och annan infrastruktur.

KLIMAT OCH MILJÖ

Ungefär 70 länder har större samlade utsläpp av växthusgaser än Syrien (se här). Räknat per invånare har över 130 länder större utsläpp än Syrien. 

Syrien har som i stort sett alla länder i världen skrivit under Parisavtalet och lämnade 2018 in sin första nationella klimatplan (NDC) till FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Planen är inte uppdaterad. Därtill saknas en långsiktig strategi (LTS) och ingen tidpunkt har angetts för när Syrien ska ha uppnått nettonollutsläpp.

Klimatutmaningar

Syrien är mycket sårbart för klimatförändringar. I en jämförelse med andra länder i världen. I klimatanpassningsindexet ND-Gain bedöms mer än två tredjedelar av världens länder ha ett gynnsammare läge, se listan här. Särskilt tillgången till färskvatten befaras bli ett stort problem.

Övriga miljöproblem

Syrien har både traditionella och moderna miljöproblem: avskogning, överbetning, brist på rent dricksvatten, sopberg, orenade utsläpp av avlopp och föroreningar av oljeindustrin. Inbördeskriget har ökat problemen. Själva krigföringen orsakade utsläpp av farliga ämnen, till exempel asbest från raserade byggnader. 

Den nederländska fredsorganisationen Pax varnade 2021, tio år efter krigsutbrottet, för miljöskador längs Medelhavskusten. Satellitbilder visade problem kring oljehamnen Baniyas och ett stort oljeeldat elkraftverk i närheten märktes läckande tankfartyg, bristande underhåll av avloppsanläggningar, oljeledningar och fartyg, därtill installationer som raserats av krigshandlingar. 

I den kurdkontrollerade delen av Syrien angrep Turkiet oljeanläggningar under kurdisk kontroll så sent som 2024. Olja läckte ut i floden Khabur via små vattendrag och förgiftade också betesmarker. 

Ett annat miljöproblem är små provisoriska raffinaderier vid oljefälten som levererar bland annat bensin och diesel till den lokala marknaden, men samtidigt vållar skador i naturen.

Vid oljefältet al-Taim i den östra provinsen Dayr al-Zawr (Deir Ezzor) rapporteras också om miljöskador och miljöföroreningar. Oljefältet är ett av få som regeringen i Damaskus kontrollerar. Spillvatten och oljerester rinner okontrollerat, och hotar vattendammar och potentiellt även floden Eufrat som ligger 15 kilometer bort.

Om våra källor