Syrien – Utbildning
Syrien hade före inbördeskrigets utbrott 2011 ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten var hög. Vid sidan av de vanliga skolorna fanns också islamiska skolor, både statliga och privata. Inbördeskriget drabbade skolväsendet hårt. Och efter Assadstyrets fall 2024 har de nya makthavarna aviserat genomgripande ändringar i läroplanen.
Barnen börjar skolan vid sex års ålder. Det är samma ordning som gällde före kriget, och som rådde i områden som kontrollerades av den störtade Assadregeringen.
Likaså består den tidigare ordningen med nioårig grundskola, som var obligatorisk och indelad i två stadier, följd av treårig mellanskola (som närmast motsvarar högstadium och gymnasium). Mellanskolan hade både teoretiska och praktiska linjer.
Flickor får fortsatt gå i skolan, och grundskolan är blandad, medan gymnasiet i huvudsak är uppdelat efter kön.
Tidigare började så gott som alla barn grundskolan, men bara omkring två tredjedelar gick vidare till mellanskolan. Färre flickor än pojkar gick ut. Klasserna var ofta stora, i genomsnitt 50 elever, och det rådde brist på kvalificerade lärare. De flesta skolor i tidigare regeringskontrollerade områden var statliga, men sedan 2001 fanns privata skolor vars verksamhet övervakades av staten. Detsamma gällde för landets flera hundra koranskolor.
Efter Assadregimens fall i december 2024 har utbildningssystem genomgått stora ändringar. Läroplanen har gjorts om och alla hänvisningar till det nu upplösta regerande Baathpartiet och Assadfamiljen är borttagna. Samtidigt har läroplanen fått en mer islamistisk prägel, framhåller kritiker.
Bland avsnitt som tagits bort jämfört med den gamla läroplanen märks exempelvis det som rör "livets ursprung och utveckling". Även samhällskunskap slopades. Hänvisningar till gudar som dyrkades i Syrien före islam, liksom bilder av deras statyer, försvann också. Omnämnanden om kvinnor och drottningar liksom Assadfamiljen försvann likaså.
Enligt Unicefs beräkningar hösten 2025 är över 7 000 skolbyggnader helt eller delvis förstörda, motsvarande en tredejdel av alla skolor. Under inbördeskriget användes skolor ibland som flyktingförläggningar, ibland bombades då de användes av rebellgrupper. Det senare var fallet i bland Idlidprovinsen enligt Amnesty International och andra organisationer.
Unicef uppskattade hösten 2025 att 2,4 miljoner barn inte går i skolan. Ungefär samtidigt tillkännagav utbildningsdepartementet att över 17 000 lärare som avskedats sedan 2011 ska återanställas för att försöka åtgärda lärarbristen.
Före kriget fanns ett tiotal statliga universitet och lika många privata, samt ett virtuellt universitet för distansstudier. Efter regimskiftet har flera lärosäten återöppnat. Men även här är resurserna begränsade och många byggnader är skadade. Som i grundskolan finns oro för politisk och religiös styrning av utbildningen.
I de kurdiskt kontrollerade områdena i norr har sedan 2016 ett eget skolsystem varit under uppbyggnad, med undervisning i kurdiska och andra minoritetsspråk. En överväldigande andel av skolorna bytte läroplan från den som gällde under Assadstyret.
Utbildningsministern i den nuvarande övergångsregeringen är kurd. Han säger sig vilja överbrygga gapet som uppstod under inbördeskriget mellan det federala utbildningssystemet och det som vuxit fram i kurdiskstyrda områdena.
En grupp som varit i kläm är palestinska flyktingbarn. De får undervisning på förskole- och grundskolenivå av FN-organ. Många palestinska familjer har dock tvingats på flykt under kriget och som på andra håll i Syrien har skolorna upplåtits som flyktingförläggningar.
FN och olika biståndsorgan bedriver också skolundervisning för flyktingar i Syriens grannländer och många flyktingbarn går i skolan i värdlandet.
Länk till mer information
-
Unesco - FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur
här finns uppgifter om läs- och skrivkunnighet, skolplikt m m
Välj kapitel här
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
