Lokala val i oktober blir en stor seger för regeringspartiet Georgisk dröm som säkrar en majoritet i alla kommuner och tar hem samtliga borgmästarposter. Valet utlöser nya protester mot regeringen.

Det regerande partiet Georgisk dröm vinner ett omstritt parlamentsval i slutet av oktober. Oppositionen anklagar regeringen för fusk och vägrar acceptera utfallet. Det officiella valresultatet utlöser dagliga demonstrationer mot regeringen över hela landet, protesterna fortsätter en bit in på 2025. Tidigare under året har regeringen antagit två lagar som anses föra landet bort från väst och närmare Ryssland. En av lagarna stämplar organisationer som har utländskt stöd och den andra förbjuder så kallad hbtq-propaganda.

Den regerande partialliansen Georgisk dröm vinner sin tredje raka seger men går lite tillbaka vilket innebär att den inte längre har kontroll över två tredjedelar av mandaten i parlamentet.  

Georgien får sin första kvinnliga president när den oberoende kandidaten Salomé Zurabisjvili vinner det sista presidentval som avgörs direkt av folkviljan. Nästa presidentval blir ett elektorsval. 

Georgisk dröm stärker sin ställning och vinner mer än två tredjedelars majoritet i parlamentet. 

Regerande alliansen Georgisk dröm får kontroll över alla de högsta maktpositionerna när alliansens kandidat segrar i presidentvalet. 

Partialliansen Georgisk dröm, som grundats av affärsmannen Bidzina Ivanisjvili, vinner parlamentsvalet. 

Georgien förlorar ett kort krig mot Ryssland och tappar kontrollen över utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien. 

Micheil Saakasjvili väljs till president och för en utpräglat västvänlig och Moskvakritisk politik. 

En fredlig, folklig resning kallad rosenrevolutionen åstadkommer maktskifte. 

Abchazien, landets nordvästra del, förklarar sig självständigt. 

Sydossetien i centrala Georgien utropar självständighet efter att ha krävt självstyre och anslutning till Nordossetien, i Ryssland. 

Georgien blir självständigt sedan Sovjetunionen upplösts. 

Det första flerpartivalet hålls.

Tjugotvå personer dödas när sovjetiska styrkor slår ned en demonstration för georgisk självständighet.  

Yttrandefriheten ökar när sovjetledaren Michail Gorbatjov i mitten av decenniet inleder sin reformpolitik.  

Georgien får status som egen sovjetrepublik.

När Sovjetunionen bildas slås Georgien samman med Armenien och Azerbajdzjan till Transkaukasiska sovjetrepubliken.

Landet invaderades av Röda armén.

En självständig georgisk stat grundas.

Ett bondeuppror får ett blodigt slut.

Östra Georgien blir en del av det ryska imperiet. Därefter inleds en erövring av den västra delen som är fullbordad i mitten av århundradet.

Från detta århundrade hamnar delar av riket omväxlande under persisk och turkisk överhöghet.

Georgien invaderas av mongoler och faller efter hand sönder i småriken. 

Georgien enas under kung David II ("David Byggaren") och en ”guldålder” i georgisk historia inleds. 

Östra Georgien kristnas och kristendomen sprids sedan snabbt västerut.

I slutet av århundradet växer kungadömet Iberien fram i östra delen av dagens Georgien.

Kungadömet Kolchis (Kolcheti) grundas under detta århundrade i det som idag är västra Georgien.