Ännu ett vulkanutbrott inträffar på Reykjaneshalvön där en ny fas med förhöjd seismisk aktivitet inleddes 2021. Dessförinnan var det 800 år sedan en vulkan i området fick något utbrott.

Regeringen spricker och nyval hålls i november. Resultatet blir ett maktskifte: Socialdemokratiska alliansen bildar en treregering med Liberala reformpartiet och Folkpartiet. Kristrún Frostadóttir blir statsminister. Vänstern-De gröna blir utan mandat efter att ha suttit i regeringen de senaste sju åren.

Halla Tómasdóttir segrar i presidentvalet i juni och blir Islands andra kvinnliga president, efter Vigdís Finnbogadóttir på 1980-talet.

Katrin Jakobsdottír lämnar statsministerposten i april för att kandidera i presidentvalet. Bjarni Benediktsson från Självständighetspartiet tar över som regeringschef.

I parlamentsvalet i september förblir Självständighetspartiet största parti och koalitionen med Framstegspartiet och Vänstern-De gröna fortsätter med Katrín Jakobsdóttir som statsminister.

President Guðni Jóhannesson får stöd av 92 procent av väljarna i valet och sitter kvar i ytterligare en mandatperiod på fyra år.

Nyval till alltinget hålls i oktober sedan regeringen spruckit efter ett drygt halvår. Efter nyvalet bildas en koalitionsregering med stor politisk bredd. Katrín Jakobsdóttir, ledare för det näst största partiet Vänstern-De gröna, blir ny statsminister i en regering där även Självständighetspartiet och Framstegspartiet ingår.

I januari tillträder en ny borgerlig trepartiregering efter nyvalet föregående höst. Ledande kraft är valets vinnare Självständighetspartiet. Bjarne Benediktsson blir statsminister.

Nyval till alltinget hålls i oktober sedan avslöjanden om att skatteplanering tvingat statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att avgå. Självständighetspartiet blir återigen största parti.  

Guðni Jóhannesson väljs till ny president i juni och efterträder Ólafur Ragnar Grímsson som avgått efter 20 år på posten.

USA och Island ingår ett avtal om att amerikanska soldater åter ska kunna placeras tillfälligt på ön.

Islands regering drar i februari tillbaka landets EU-ansökan och ställer in den planerade folkomröstningen om ett isländskt EU-medlemskap.

I december döms fyra före detta bankchefer till mellan tre och fem års fängelse för att olagligen ha undanhållit viktig information under finanskrisen. Ett knappt år senare döms en annan bank-VD till ett års fängelse för att ha manipulerat marknaden under krisens inledning.

Alltingsvalet i april vinns av den borgerliga oppositionen. Självständighetspartiet och Framstegspartiet bildar regering. Framstegspartiets ledare Sigmundur Gunnlaugsson blir regeringschef.  

Geir Haarde som var statsminister 2005–2009 ställs inför riksrätt för sin roll i bankkrisen. Haarde frias senare på tre av fyra åtalspunkter och slipper straffpåföljd.

Protester utlösta av den pågående finanskrisen tvingar i januari regeringen att avgå. Vid det nyval som följer i april gör Självständighetspartiet, som regerat i närmare två årtionden, sitt sämsta val hittills. Socialdemokratiska alliansen och Vänstern-De gröna bildar regering med socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir som statsminister.

Den globala finanskrisen fortplantar sig till Island och många finansföretag och andra verksamheter går i konkurs. En akutbankkris tvingar staten att ta över flera storbanker samt be IMF om nödlån. Arbetslösheten stiger och många islänningar får försämrad privatekonomi.

Island sluter ett avtal med Norge som i samarbete med Nato lovar att ta ansvar för skyddet av Island. 

Efter 1990-talets avspänning tar USA hem sina återstående soldater från Island och utrymmer flygbasen Keflavík trots protester från Islands regering. Landet ställs därmed utan militärt försvar även om ett avtal om amerikanskt skydd (se 1951) fortfarande gäller. 

EES-avtalet som ger Island tillgång til EU:s inre marknad träder i kraft.

I ett avtal förbinder sig USA att försvara Island med amerikanska styrkor i händelse av krig. Amerikanerna får därmed rätt att använda Keflavík som militär bas och stationera trupper där även i fredstid.

Island går med i Nato.

Unionen med Danmark sägs upp och Island blir ett självständigt land.

Brittisk och amerikansk trupp besätter Island. USA upprättar en flygbas vid Keflavík.

Island blir självständigt i union med Danmark.

Allmän rösträtt införs för både män och kvinnor.

Islänningarna får en egen grundlag som innebär begränsat självstyre.

Island blir danskt lydrike.

Efter inbördes strider, epidemier och missväxt beslutar alltinget att ansluta Island till Norge.

Alltinget samlas för första gången.

Som första nordbo bosätter sig norrmannen Ingólfur Arnarson på Island. Därmed inleds den så kallade landnamstiden då landet tas i besittning av norrmän.