Åtal väcks i oktober mot 34 personer för nattklubbsbranden i staden Kočani i mars som krävde 63 människoliv, en av de dödligaste bränderna i sitt slag i Europa. Bland de åtalade finns ministrar, klubbens ägare, bygginspektörer och stadens borgmästare. I ett separat mål som rör korruption och organiserad brottslighet misstänks tiotals poliser och andra offentliganställda för brott som också är relaterade till branden.

Det makedonsknationalistiska högerpartiet VMRO-DPMNE vinner i maj både parlaments- och presidentval. Det blir därmed regeringsskifte och första gången blir en kvinna statschef. Den nya presidenten, VMRO-DPMNE:s Gordana Siljanovska-Davkova, accepterar inte det namnbyte som landet genomförde 2019 vilket borgar för konflikt med grannländerna.

Medlemskapsförhandlingar med EU inleds i juli, 17 år efter det att Nordmakedonien fick status som kandidatland.

Den före detta premiärministern Nikola Gruevski döms i maj i sin frånvaro till nio års fängelse för maktmissbruk. Gruevski, som lever i exil i Ungern, har tidigare dömts för maktmissbruk, anstiftan till våldsamt upplopp och förskingring.

Den tidigare biträdande finansministern Dimitar Kovačevski efterträder Zoran Zaev från socialdemokratiska SDSM som premiärminister. Zoran Zaev avgick strax före jul som en följd av nederlaget för SDSM i lokalval i oktober.

En tidigare talman, två exministrar och en tidigare underrättelsechef döms i juli till mellan sex och sex och ett halvt års fängelse för sina roller i stormningen av parlamentet i april 2017. Flera personer misshandlades allvarligt vid attacken som medlemmar av VMRO-DPMNE låg bakom.

Sašo Mijalkov, före detta chef för säkerhetspolisen döms i februari till tolv års fängelse för bland annat olaga avlyssning i tusentals fall.

Socialdemokratiska SDSM och albansknationalistiska BDI (DUI) enas i augusti om att bilda regering efter ett jämnt val i juli. SDSM:s partiledare Zoran Zaev blir regeringschef medan BDI får utse en ersättare till Zaev under de sista 100 dagarna inför nästa val.

Nordmakedonien blir i mars försvarsalliansen Natos 30:e medlemsland.

EU ger i mars det efterlängtade klartecknet för att Nordmakedonien ska få inleda medlemskapsförhandlingar med unionen.

Regeringen lider ett svårt bakslag när det i oktober står klart att Nordmakedonien inte får grönt ljus för att inleda medlemskapsförhandlingar med EU. Beskedet leder till beslut om nyval under 2020.

Regeringskoalitionens kandidat i presidentvalet, Stevo Pendarovski, segrar i andra omgången av presidentvalet i maj.

Sexton personer döms i mars till fängelse för att ha stormat parlamentet 2017, däribland den förre inrikesministern och chefen för allmän säkerhet Mitko Chavkov.

Makedonien byter i februari formellt namn till Nordmakedonien. Därmed en 27 år lång konflikt lösts, vilket öppnar vägen för nordmakedonskt medlemskap i EU och Nato.

En ny språklag som gör albanska tillofficiellt språk i hela landet träder i kraft i januari.

Makedoniens parlament godkänner i juli en uppgörelse med Grekland som innebär att Republiken Makedonien ska byta namn till Republiken Nordmakedonien (Republika Severna Makedonija).

Makedonien och Bulgarien ingår ett historiskt vänskapsavtal vilket innebär att Bulgarien lovar att stödja Makedoniens försök att bli medlem i Nato och EU.

I slutet av maj godkänns en ny regering bestående av SDSM och två albanska partier. Zoran Zaev från SDSM blir regeringschef.

Efter det att en albansk politiker utsetts till talman stormar anhängare till VMRO-DPMNE parlamentet i april varvid ett hundratal människor skadas, några av dem allvarligt.

I januari 2017 får Nikola Gruevski, som ledare för det VMRO-DPMNE, i uppdrag att försöka bilda regering men misslyckas.

I det nyval som hålls i december vinner VMRO-DPMNE en knapp seger över SDSM. 

I början av året anklagar oppositionen regeringen för illegal avlyssning av runt 20 000 personer, däribland politiker, journalister, domare, poliser och aktivister. Avslöjandet utlöser omfattande demonstrationer med krav på regeringens avgång.

Konflikten mellan regeringen och oppositionen skärps i maj då 18 människor dödas i strider mellan beväpnade personer och polis i den etniskt blandade staden Kumanovo i norr.

Under sommaren sluts ett avtal som innebär att SDSM avslutar sin bojkott av parlamentet och att nyval ska hållas 2016.

Ett nyval i april resulterar i ännu en seger för VMRO-DPMNE. Presidentvalet vinns av den sittande Ǵorge (Gjorge) Ivanov. SDSM-ledaren Zoran Zaev godkänner inte valresultaten och partiet fortsätter den bojkott av parlamentet som pågått sedan 2012.

Det regerande VMRO-DPMNE förlorar en hel del stöd men förblir störst i valet och fortsätter samregera med albanska BDI.

Presidentvalet blir en ny framgång för VMRO-DPMNE då partiets kandidat Ǵorge (Gjorge) Ivanov segrar i andra omgången.

VMRO–DPMNE segrar i det nyval som hålls i juni. I den nya regering som tillträder ingår landets största albanska parti BDI.

Parlamentsvalet leder till ett maktskifte. VMRO–DPMNE bildar en koalitionsregering och förre finansministern Nikola Gruevski blir premiärminister.

President Trajkovski omkommer i en flygolycka 2004. Premiärminister Branko Crvenkovski segrar i det presidentval som följer.

En allians dominerad av SDSM segrar i valet och dess partiledare Branko Crvenkovski blir premiärminister.

Ett fredsavtal mellan makedonier och albaner skrivs under i staden Ohrid i augusti efter strider mellan den makedonsk-albanska gerillan UÇK och militären. Författningen ändras så att albanska erkänns som officiellt språk i vissa områden.

Boris Trajkovski från VMRO–DPMNE vinner presidentvalet.

En konservativ koalition, ledd av VMRO–DPMNE, tar över makten.

Den tidigare kommunistledaren Kiro Gligorov vinner landets första presidentval sedan självständigheten.

En koalition av vänsterkrafter och liberaler bildar regering.

Makedonien förklarar sig självständigt.

Flerpartival hålls för första gången i de sex delrepublikerna i Jugoslavien.

Makedonien blir en av sex delrepubliker i den socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien.

Den slaviska delen av Makedonien blir en del av Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, den första jugoslaviska statsbildningen.

Balkankrigen slutar med att Makedoniens delas mellan Bulgarien, Serbien, Montenegro och Grekland.

Makedonien erövras av det muslimska Osmanska riket (med centrum i dagens Turkiet). Territoriet förblir under turkisk överhöghet i 500 år.

Makedonien blir en del av det första bulgariska riket. Senare kämpar bysantiner, bulgarer och serber om makten över Makedonien, som blir en del av det medeltida Serbien. 

Makedonien kommer under det östromerska riket Bysans kontroll.

Alexander dör och hans välde faller sönder.

Filip II dör och efterträds av sin son Alexander. Under dennes styre blir Makedonien centrum i ett världsrike. Alexander upprättar makedonskt styre i Grekland och erövrar stora delar av Mellanöstern ända bort till nordvästra Indien.  

Filip II blir kung och en stormaktsperiod inleds.