Det EU-vänliga Aktions- och solidaritetspartiet (PAS) vinner parlamentsvalet i september men med något minskat stöd jämfört med valet 2021. Det proryska Patriotiska blocket som kommer tvåa anklagar regeringssidan för att fuskat sig till segern. Enligt president Maia Sandu försöker Ryssland sabotera valet genom hybridangrepp. Den politiskt oprövade affärsmannen Alexandru Munteanu blir ny premiärminister.   

Den landsflyktige oligarken och tidigare ledaren för Moldaviens demokratiska parti, Vladimir Plahotniuc, utlämnas till Moldavien från Grekland där han greps i juli 2025. Plahotniuc har varit efterlyst av Moldavien sedan 2019 för bland annat grovt bedrägeri och penningtvätt.  

Den rysslandsvänlige guvernören Evghenia Gutul, som är en skarp kritiker till den EU-vänliga regeringen, döms till sju års fängelse för olaglig finansiering av det numera förbjudna partiet Şor. Evghenia Gutul är guvernör i den autonoma regionen Gagauzien sedan 2023. 

President Maia Sandu vinner presidentvalet i november med drygt 55 procent av rösterna. Sandu tar hem segern med hjälp av utlandsröster. Hennes medtävlare Alexandr Stoianoglu får flest röster inom landet – 51 procent. I den folkomröstning om EU-medlemskap som hålls samtidigt med presidentvalet vinner ja-sidan med knapp marginal.  

Representanter för Moldavien och EU:s 27 medlemsstater träffas i juni i Luxemburg för att officiellt starta de förhandlingar som syftar till att Moldavien på sikt ska bli medlem i EU.  

Moldavien erkänns som kandidatland till EU.

President Maia Sandus EU-vänliga parti PAS får egen majoritet i parlamentet vid ett nyval i juli och bildar regering under Natalia Gavrilita.

Maia Sandu vinner presidentvalet över Igor Dodon.

Alliansen Nu (bestående av PAS och proeuropeiska DA) bildar i juni en koalitionsregering med Socialistpartiet som vunnit parlamentsvalet i februari. Socialistpartiet skiftar senare allians och bildar ny regering i november med Demokratiska partiet.

Landets proryske president Igor Dodon fråntas vid flera tillfällen sina befogenheter av författningsdomstolen sedan han överskridit sitt mandat och försökt stoppa EU-vänliga beslut av regering och parlament.

Pavel Filip godkänns som regeringschef för en liberal regeringskoalition. Igor Dodon vinner det första allmänna valet till presidentposten sedan 1990-talet.

Regeringen avgår efter en skandal inom landets bankväsende som innebär att över en miljard dollar, motsvarande 12 procent av landets BNP, har försnillats av tre banker. Den regering som tar över blir kortlivad.

Moldavien undertecknar ett associationsavtal med EU vilket utlöser hotelser från Ryssland. Efter parlamentsvalet bildas en liberal EU-vänlig minoritetsregering med stöd av Kommunistpartiet. Den partipolitiskt obundne affärsmannen Chiril Gaburici utses till regeringschef.

Den sittande liberal-konservativa regeringen ombildas efter att ha förlorat en misstroendeomröstning. Premiärminister blir liberaldemokraten Iurie Leancă.

Efter det att parlamentet misslyckats med att utse en president hålls nyval. Den sittande regeringens ställning stärks i valetr trots att ett av partierna röstas bort.  

Vid ett nyval under sommaren blir Kommunistpartiet åter störst men hittar ingen partner för regeringsbildning. Den nya regeringen blir en liberal-konservativ fyrpartiregering under liberaldemokraternas ledare Vlad Filat.

Kommunistpartiet backar i valet men behåller egen majoritet i parlamentet.

Som första före detta sovjetrepublik röstar Moldavien tillbaka kommunisterna till makten. Vasile Tarlev blir regeringschef och parlamentet väljer kommunistledaren Vladimir Voronin till ny president.

Kommunistpartiet vinner parlamentsvalet men en mitten-högerallians bildar regering med ekonomen Ion Ciubuc som premiärminister.

Mittenpolitikern Petru Lucinschi vinner presidentvalet

Demokratiska jordbrukspartiet vinner det första helt fria parlamentsvalet sedan kommunismens fall. En ny författning ger Gagauzien och Transnistrien autonom status.

Tankar på en återförening med Rumänien avvisas när 95 procent av moldavierna röstar ja till fortsatt självständighet i en folkomröstning.

Vapenvila ingås med separatister i Transnistrien. Ryska trupper inkorporeras i fredsbevarande styrka.

Regeringen avgår efter protester mot planer på återförening med Rumänien. Demokratiska jordbrukspartiet bildar ny regering.

Moldavien utropar självständighet och kommunistpartiet förbjuds. Mircea Snegur blir president.

Strider bryter ut i Transnistrien.

Oppositionen samlas i Moldaviens folkfront som genom demonstrationer får igenom kravet på att rumänska/moldaviska ska bli officiellt språk. 

Sovjetledaren Michail Gorbatjovs reformpolitik öppnar för ett nationalistiskt uppvaknande.

Moldavien blir åter en del av Sovjetunionen. All opposition förbjuds och näringslivet nationaliseras. En förryskningsprocess inleds och slaver uppmuntras att flytta in.

Rumänien återtar kontroll över Moldavien.

Bessarabien som omfattar större delen av dagens Moldavien överlämnas till Sovjetunionen enligt Molotov-Ribbentrop-pakten. Norra och södra delen införlivas med sovjetrepubliken Ukraina medan områdets centrala del hamnar i den nyinrättade sovjetrepubliken Moldavien.

Bessarabien ansluter sig till Rumänien.

Bessarabien utropar självständighet.

Bessarabien erövras av Ryssland.

Furstendömet Moldova med Bessarabien invaderas av Osmanska riket.

Bessarabien införlivas med furstendömet Moldova i nuvarande Rumänien.

Mongoliska Gyllene horden erövrar Bessarabien.

Delar av dagens Moldavien ingår i det första bulgariska kungariket.

Nuvarande Moldavien blir en del av den romerska provinsen Dacien (Dacia). När romarriket delas 395 hamnar Moldavien under Östrom (Bysans). Under tiden som romersk provins genomkorsas området av olika folk som goter, hunner och avarer.