President Klaus Iohannis avgår sedan en riksrättsprocess inletts mot honom på grund av det inställda presidentvalet 2024. När ett nytt val hålls i maj får vinnaren från 2024, Călin Georgescu, inte ställa upp. Segrar gör den västvänliga mittenpolitikern Nicușor Dan. Efter presidentvalet ombildas regeringen med samma partier som innan. Det liberala partiet PNL:s ledare Ilie Bolojan blir premiärminister men ska enligt en överenskommelse ersättas 2027 av en regeringschef från det socialdemokratiska PSD. 

Efter parlamentsval i december bildar socialdemokratiska PDS och det liberala PLN regering med två andra partier. Därmed utestängs extremhögerpartiet AUR som gick starkt fram i valet och blev näst största parti. Marcel Ciolacu fortsätter som premiärminister. Parlamentsvalet följer på författningsdomstolens kontroversiella beslut att ogiltigförklara presidentvalet efter det att första omgången i november oväntat vunnits av Călin Georgescu, en formellt oberoende kandidat men som räknas som högerextrem och Rysslandsvänlig. 

Premiärminister Nicolae Ciucă lämnar i juli över stafettpinnen till Marcel Ciolacu enligt den plan för maktdelning som de två ledande partierna i den styrande koalitionen kommit överens om. 

Det liberala PLN och det socialdemokratiska PSD bildar i december regering med den ungerska minoritetens parti UDMR. PLN och PSD enas om att turas om med att besätta premiärministerposten. PLN:s Nicolae Ciucă blir först ut som regeringschef. Den nya regeringen ersätter Florin Cîțus koalitionsregering som fällts i en misstroendeomröstning i oktober, utlyst av PSD.

Ludovic Orbans minoritetsregering avsätts i mars genom ett misstroendevotum som väckts av PSD. Orban återkommer dock strax som premiärminister och leder landet fram till det parlamentsval som hålls i december. PSD blir störst i valet men lyckas inte bilda regering. I stället bildar PLN en koalition med två andra partier. PLN:s ledare Florin Cîțu blir premiärminister.

En folkomröstning säger nej till amnesti för korruptionsbrott. PSD korruptionsdömde ledare Liviu Dragnea sätts i fängelse. Under hösten avsätts regeringen i en misstroendeomröstning och liberala PLN bildar en minoritetsregering.

PSD vinner valet och bildar regering med den liberala alliansen Alde. Regeringen inleder en kampanj för att mildra straff för korruptionsbrott. Syftet är att rädda PDS:s partiledare Liviu Dragnea från fängelsestraff.

Premiärminister Victor Ponta åtalas för bland annat bedrägeri och penningtvätt. Han tvingas avgå i slutet av året efter att en brand på en nattklubb i huvudstaden krävt 64 liv.

Klaus Iohannis vinner presidentvalet över Victor Ponta.

Efter några år av politisk oro och maktstrider vinner alliansen USL valet och dess ledare Victor Ponta bildar regering.

Parlamentsvalet resulterar i en bred koalition mellan höger och vänster.

Rumänien blir medlem av EU.

Rumänien blir medlem av EU.

Oppositionen vinner valet vilket sätter punkt för kommunisternas politiska dominans. Landet får en koalitionsregering ledd av en allians av center- och högerpartier. 

Nationella räddningsfronten med många gamla kommunister vinner det första fria valet på över fyrtio år och Ion Iliescu väljs till president.

Ett folkligt uppror tvingas Nicolae Ceauşescu att fly huvudstaden. Han fångas senare och avrättas efter en skenrättegång.

Nicolae Ceauşescu blir landets ledare och hans styre utvecklas med åren till en diktatur.

Rumänien utropas till folkrepublik. All opposition undertrycks medan företag och naturtillgångar nationaliseras.

Rumänien återfår Transsylvanien.

Ett kommunistiskt partiblock med stöd av Sovjetunionen vinner ett omstritt val.

General Ion Antonescu griper makten och Rumänien ansluter sig till axelmakterna (Tyskland och Italien). Fyra år senrae, när ryska trupper rycker in i landet, byter Rumänien sida och Antonescu störtas. 

Vid andra världskrigets utbrott tvingas Rumänien avträda Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen medan en stor del av Transsylvanien tillfaller Ungern.

Kung Carol II inför diktatur och förbjuder alla politiska partier.

Vid freden i Trianon befästs Rumäniens erövringar under första världskriget: Transsylvanien, Bessarabien och Bukovina.

Vid första världskrigets utbrott ställer sig Rumänien neutralt men sällar sig senare till entente-makterna mot Tyskland och Österrike-Ungern.

Kungariket Rumänien utropas och furst Karl låter kröna sig under namnet Carol I.

Efter turkarnas nederlag i det rysk-turkiska kriget får Rumänien full självständighet.

Rumäniens regent Alexandru Ioan Cuza avsätts i en kupp iscensatt av de stora jordägarna som motsätter sig hans radikala reformer.

De ryska styrkorna trängs tillbaka och Valakiet och Moldova får självstyre. Det ryska inflytandet består dock liksom den turkiska överhögheten.

Efter två års krig mellan Ryssland och det osmanska väldet hamnar Moldova och Valakiet under en rysk ståthållares styre men förblir en del av Osmanska riket.

Grekiska guvernörer, kallade fanarioter, börjar styra Moldova och Valakiet på uppdrag av det Osmanska riket.

Transsylvanien i centrala/nordvästra delen av nuvarande Rumänien blir ett till hälften självständigt furstendöme som regeras av ungerska furstar under turkisk överhöghet.

Moldova och Valakiet blir lydstater i det Osmanska riket.

Två furstendömen grundas – Moldova i norra delen av dagens Rumänien och Valakiet i söder.

Magyarer (ungrare) flyttar in i området västerifrån. De tar senare kontroll över Transsylvanien. 

Delar av dagens Rumänien ingår i det första bulgariska kungariket.

Germanska folk norrifrån tränger bort romarna. Därefter genomkorsas området av en lång rad folk – goter, hunner, avarer och slaver.

De första kända invånarna, thrakerna, besegras av den romerske kejsaren Trajanus som upprättar en romersk provins, Dacien (Dacia), i området.