Ryssland – Religion

Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland, som biträds av Heliga synoden med sju medlemmar. 

Den kommunistiska regimen i Sovjetunionen var uttryckligen ateistisk. Omkring två tredjedelar av alla kyrkor stängdes efter revolutionen 1917, och många andra förstördes eller användes till annat. År 1990 antogs en lag som garanterar fri religionsutövning och 1993 skrevs religionsfriheten in i författningen. En rad kyrkor och kloster restaurerades och det gick en våg av religiös väckelse över landet.

Den ortodoxa kyrkan och staten har nu utvecklat nära band till varandra, särskilt efter det att Vladimir Putin blev president år 2000. Putin har gynnat kyrkan i hopp om att den ska fungera som en enande kraft i samhället. Kyrkans högste ledare, patriarken Kirill, har fått ett residens i Kreml (den borg i Moskva där regeringen sitter), och i gengäld uttalat stöd för Putin. Kirill har också ställt sig bakom den storskaliga ryska invasionen av Ukraina som inleddes 2022.

Bland de kristna finns fortfarande en del "gammaltroende", som står i konflikt med den ortodoxa kyrkan sedan 1600-talet. I Sibirien finns drygt 1 miljon katoliker, och protestantiska samfund har bortåt 1,5 miljoner medlemmar runt om i landet.

Islam är den näst största religionen i Ryssland räknat i antalet anhängare. Mellan 15 miljoner och 20 miljoner ryska medborgare beräknas bekänna sig till islam. Andelen muslimer ökar då födelstalen är högre bland muslimer än i andra grupper. Flertalet av muslimerna är sunnimuslimer. Sufiska sekter har ett starkt inflytande (sufism: islamisk mystik), men fundamentalistiska former av islam (wahhabism eller salafism) har också fått visst fäste. På vissa håll har sufister och salafister kommit i konflikt med varandra och flera imamer har mördats.

Buddismen i form av lamaism är mest spridd i Burjatien. Buddister finns också i Kalmuckien vid Kaspiska havet och i Tuva samt i vissa distrikt i Irkutsk- och Tjitaregionerna vid gränsen till Mongoliet. Antalet buddister i Ryssland har minskat på senare år till cirka en halv miljon.

I Ryssland finns ett antal judiska församlingar, främst i Moskva och S:t Petersburg. Åtskilliga ryska judar har under senare decennier utvandrat till Israel och USA. 1959 fanns det 875 000 judar i Ryssland. Uppskattningar gjorda drygt 50 år senare landade på mellan 170 000 och 200 000.

Religionsfriheten gäller inte alla. Medlemmar av rörelsen Jehovas vittnen förföljs. 2017 stämplades Jehovas vittnen som en extremistorganisation av ryska myndigheter. Sedan dess har mer än 60 personer satts i fängelse eller i husarrest i väntan på åtal. Även två islamiska organisationer, Hizb ut-Tahrir och Tablighi Jamaat, är bannlysta.

Om våra källor