Ryssland – Seder och bruk

Ryssland är ett väldigt land med många olika folkslag. Traditioner och mentalitet skiljer sig mellan olika landsdelar och folkslag, liksom mellan stad och landsbygd. Det råder också stora skillnader mellan västra Ryssland som ligger vänt mot Europa och Fjärran östern som befinner sig närmare den asiatiska kultursfären.

När man talar om ”ryssar” talar man formellt om två kategorier; etniska ryssar (på ryska russkije) och medborgare i Ryssland (på ryska rossijane), vilka kan vara av vilket folkslag som helst. Människor i Ryssland gör till vardags ingen skillnad mellan begreppen och det svenska bruket är att säga ”ryss” om alla invånare i Ryssland.  I det här kapitlet används ”ryss” för alla människor i Ryssland.

I beskrivningar av rysk mentalitet talar man ibland om ”Den ryska själen”. Detta filosofiska koncept har funnits i århundraden och framträder i den klassiska ryska skönlitteraturen.  Sentimentalitet, kärlek till naturen, böjelse för mystik och ödestro är komponenter i denna själ.  Kärleken till naturen bottnar i Rysslands väldiga natur med stora skogar och karga stäpper. Många gamla, ryska folksånger handlar om naturen, bland annat den stora stäppen. Mystiken och ödestron hämtar näring från den rysk-ortodoxa tron, vilken kom till Ryssland i början av 1000-talet då landet kristnades. Även om religionen spelar en begränsad roll, konkret, i ryssars dagliga liv, kan drag i religionen spåras i den ryska mentaliteten. Rysk-ortodox tro har en syn på exempelvis tid, som skiljer sig från den traditionellt kristna synen och det allmänna västerländska tänkandet. Medan västvärlden till exempel tänker sig tiden som lineär, betraktar den rysk-ortodoxa tron tiden som cyklisk, ”ett evigt nu”. Detta sägs ibland ta sig uttryck i en uppfattning att förändring är något negativt.

Ett annat koncept i rysk filosofi och mentalitet är ”den långa vägen” som relaterar till Rysslands väldiga storlek.

Det sovjetiska arvet

Arvet från Sovjetunionen lever kvar i Ryssland och påverkar mentalitet och kultur. Många ryssar minns sovjettiden och den äldre generationen tänker och agerar delvis som man gjorde då. Det kan till exempel handla om misstro mot myndigheter och att vara försiktig med vad man säger. Arvet lever på sina håll kvar i samhällsstrukturen. Vissa hotell har omständliga registreringsprocedurer och i tunnelbanespärrar sitter biljettkontrollanter bakom glas med pyttesmå öppningar. Att många städer är ”omänskliga” med stora, breda gator, pompösa byggnader och raka fasader, där det är svårt att ta sig fram och är allmänt otrivsamt, bidrar också till att människor kan känna sig som ”den lilla människan gentemot staten”, såsom människor kände under sovjettiden.

Visst finns det andra sidor av Ryssland. I Moskva och Sankt Petersburg finns gågator med caféer och uteserveringar. Ryssar i speciellt storstäderna lever ett modernt liv som i vilken storstad som helst.

Det frågas ibland huruvida Ryssland tillhör öst, det vill säga den asiatiska kultursfären, eller väst, det vill säga Europa och västerlandet. Sanningen är kanske att dessa två kulturer existerar parallellt i Ryssland. I öst, exempelvis på ön Sachalin utanför Sibiriens östkust, Fjärran östern på ryska, lever människor på samma sätt som folk i grannområden i Japan och Kina. I Sankt Petersburg i västra Ryssland lever många som i Europa.

Ryska värden

Ryssar värnar familjen. Det kan tyckas märkligt då de föder få barn och i stor utsträckning skiljer sig, men medan det låga barnafödandet och skilsmässorna ofta har ekonomiska förklaringar är familjen som värdegrund en stark tradition.

Det är självklart att lämna sin plats åt barn och äldre på buss eller tunnelbana. Män håller ofta dörrar för kvinnor och hjälper dem att bära tunga saker.

Kontakten mellan generationer är ofta tät och god. Det är vanligt att mormor eller farmor passar barnbarn. Det kan både vara söndagsaktiviteter och mer omfattande, organiserad passning istället för daghem och fritidshem. Det här beror dels på att det kan vara svårt att få plats då dagis och att kvaliteten på dessa brister, dels på att de äldre gärna tar sig an sina barnbarn. 

Generellt finns en misstro mot myndigheter (se ovan) och personliga kontakter för att nå sina mål, både i arbetet och privatlivet, spelar en stor roll.

Klädsel och umgänge

Kläder i Ryssland kan vara av vitt skilda slag. Det finns dyra, västerländska märken och billigare, inhemskt tillverkade kläder liksom kläder från Kina och Taiwan. I storstäderna syns mer västerländska modekläder än i mindre städer och på landsbygden.

Många ryska kvinnor klär upp sig och ryskor har i decennier förvånat omvärlden genom att gå i högklackade skor och kjol i snöslask och smällkall vinter. Männen har ofta en mer vardaglig look. Vid affärsmöten är det absolut rekommenderat att klä upp sig: kjol eller snygga byxor för kvinnor och kavaj för män.

Att träffas kan ske mer spontant i Ryssland än i Sverige och man behöver inte komma överens om ett möte med vänner en månad i förväg. Relationer mellan människor är ofta mer hjärtliga och folk står varandra närmare.

Ryssar håller i princip tiden på samma sätt som svenskar. Man ska alltså se till att komma i tid till möten och bjudningar, liksom att meddela förseningar. Det hör till god sed att ha med sig en gåva till värden när man går på besök. Gäster tar av sig ytterskorna då de kommer in i et främmande hem. I många hem finns tofflor till besökarna och blir man erbjuden dem ska man ta på dem (även om de inte alltid passar i storleken). Värden har ansvar för att göra gästen nöjd. Särskilt vänlig är man mot en utländsk gäst, då vill man verkligen klara sin roll med glans. Om värden bjuder på te, kaffe och bakelser, vilket är vanligt, ska man ta av det. Att tacka nej med motivation att man ”just har ätit”, om man har det, är oartigt.

Det ryska språket erbjuder många uttryck för vördnad och ryssar har ofta ett artigt tilltal till personer de inte är mycket nära vän med. Vid all kontakt, annan än till en nära vän, tilltalar ryssar varandra med ”ni” (vy). Att säga ”du” (ty) till en ryss som man inte är vän med kan uppfattas som konstigt och påträngande. Medan ”du” kan vara alltför påträngande, kan ”ni” aldrig vara alltför formellt. Det är aldrig fel. I samma artiga anda hälsar ryssar – utom vid bekantskap - på varandra med ett ”god dag” (zdravstvujte).  Att som vi i Sverige säga ”hej” (privet) till exempel till en kassörska eller en myndighetsperson uppfattas i Ryssland som konstigt. 

Ryssar har tre namn; förnamn, fadersnamn (patronymikon) och efternamn. En kvinna kan till exempel heta Maria Alexandrovna Maketskaja. Alexandrovna är efter hennes far Alexander. För en man blir motsvarande namn Alexandrovitj. Det förväntas inte av en utlänning att denne ska känna till fadersnamnet, eller bruket att använda det, men ryssar som vill vara artiga tilltalar varandra med förnamn tillsammans fadersnamnet. Det är mer hövligt att säga förnamn och fadersnamn än förnamn och efternamn.  I officiella sammanhang är det dock vanligt att man skriver sitt efternamn före förnamn och patronymikon. På en myndighets uppmaning att presentera sig är det normala att svara Maketskaja, Maria Alexandrovna.

Ryssland och det rysktalande området är en egen kultursfär med ryskan i centrum. Därför är folk i allmänhet dåliga på främmande språk. Men om man kan något språk är det förstås framförallt engelska.

Samtalsämnena kan vara av vitt skilda slag. Vid sidan av neutrala ämnen som väder, sport och familj, är många ryssar öppna för att prata om politik och religion. Många ryssar tycker om att diskutera. Om ryssar klagar på det egna samhället är det dock bäst att inte per automatik stämma in i klagokören, eller värre, fylla på. Pengar, framför allt hur mycket man tjänar, kan vara ett känsligt ämne.  

Kultur är ett gångbart samtalsämne. Ryssland har ett rikt kulturarv med många framstående författare och kompositörer. Ryssar generellt är mycket stolta över detta kulturarv. Många har läst de stora författarna.  Som besökare utifrån gör man gott i att bekanta sig med något av Rysslands kulturarv.

I Ryssland kan man ofta höra att Ryssland räddade Europa från undergång flera gånger, Napoleonkriget, andra världskriget, under Djingis khans erövringar på 1200-talet. Det är en källa till stolthet för ryssar.

Jämfört med Sverige kan man vara mer rakt på sak i Ryssland. Ryssar är mer vana vid kritik och det är vanligt att folk värderar varandra öppet. Man kan höra kommentarer om klädsel, livsstil, frisyr med mera från bekanta. Det privata utrymmet är mindre än i Sverige och folk gillar att blanda sig i. Det kan vara svårt för en svensk att värna sin integritet om man har ryska vänner/släktingar.

Det finns fortfarande många tabun kring sex och allt som har att göra med det. En bidragande orsak är att sexualundervisning inte bedrivs i skolan. Unga människor vet ofta mycket lite om de fysiologiska processerna och kroppens uppbyggnad.

Mat och dryck

Till frukost äter ryssar ibland något varmt, till exempel havregrynsgröt eller kokt korv med stekt ägg. Ibland är det smörgåsar med ost eller skinka, tillsammans med te eller kaffe.

En traditionell lunch, till exempel affärslunch eller en fin bjudningslunch, består av tre rätter; soppa, huvudrätt och efterrätt. Ibland serveras även en liten zakuska; en sallad av till exempel potatistärningar, ärtor och majonnäs.  Huvudrätten består av kött, fisk eller kyckling tillsammans med potatis eller ris. Efterrätten kan vara en bakelse. Till vardags äter dock många ryssar enklare lunch, exempelvis en soppa eller en sallad.

Middagen kan vara en lite mindre rätt, exempelvis soppa.

Traditionella soppor är rödbetssoppan bortsjtj vilken serveras med smetana (en slags gräddfil) eller majonnäs liksom sjtji, kålsoppa. Till soppan, liksom till måltiden i stort, serveras ofta bröd. Det finns dels vitt bröd, dels mörkt rågbröd. Ett känt ryskt rågbröd är Volokolomskyjlimpan.

Ryssar äter gärna kött och det traditionella ryska köket finns kotletter med potatis och kalops. Fisk är inte så vanligt.

En traditionell känd rysk rätt är blinier, ett slags tjocka pannkakor, vilka ofta serveras med smetana. En annan typisk rätt, som inte serveras så ofta på restauranger men förekommer på matborden hemma är bovetegröt. Några andra traditionella rätter är rysk kvarg, kholodets (sylta) och okrosjka (kall soppa på kvass eller kefir)

Traditionell rysk mat kan ibland uppfattas som fet och ”stabbig” med mycket potatis, sås och fett kött. Vanan att äta kaloririkt stammar från det kyliga klimatet som gjorde det nödvändigt att äta energirikt.

I storstäderna finns västerländska snabbmatskedjor och caféer och många ryssar, särskilt yngre, äter gärna ”internationell” mat som pizza, sushi och hamburgare.

Ofta dricker man ingenting till maten utan tar te efteråt men om dryck förekommer är det ibland vatten, ibland kvass (en sorts svagdricka), liksom, om det är på kvällen, vin och öl. Idag är öl den vanligaste drycken. Vodka serveras då och då men är vanligare bland äldre. Enligt gammal sed ska man inte säga nej till vodka om man inte har medicinska eller andra skäl. När man får ett glas vodka, vilket ofta är ganska litet, hör det till att man dricker allt i ett svep.  Det uppfattas som lite konstigt och aningen oartigt att tacka nej till alkohol men om man är nykterist eller av andra skäl absolut inte vill dricka går det absolut att säga nej.

Fina middagar kan vara långa med många rätter som serveras i olika omgångar.

Rökning förekommer på många håll där vi i Sverige inte röker, till exempel i taxibilar och restauranger trots att det är förbjudet. Som gäst är det bäst att alltid fråga innan man tänder en cigarett.

Högtider

Nyår är den största högtiden. Efter den 1 januari följer nyårsdagarna, vilka innebär en veckas ledighet. Jul börjar uppmärksammas i december då butiker skyltar och dekorationer sätts upp på gator. Själva julen firas dock, enligt ortodox tro, den 7 januari. Västerlandets ”jultomte” motsvaras i Ryssland av Fader Frost som ibland ackompanjeras av en sagofé som kallas Snöflingan. Påsk infaller en eller två veckor efter den kristna påsken. I Ryssland firas inte påsk i så stor utsträckning som i Sverige och att det inte är en helgdag. Höjdpunkten är påsknatten då det hålls en midnattsmässa. En traditionell rätt att äta vid påsk är kulitj, en mjuk kaka likt en sockerkaka med sockerglasyr.

En traditionell, folklig högtid är maslenitsa, ungefär ”Smörveckan” (det ryska ordet maslo betyder ”smör”), även känd som ”pannkaksveckan”. Högtiden äger rum sista veckan före den stora fastan, det vill säga sjunde veckan före den ortodoxa kyrkans påsk. I den slaviska mytologin hålls maslenitsa för att fira att vintern är slut. Enligt kristen tradition är maslenitsa ett tillfälle att äta ordentligt före den stora fastan då kött, fisk, mejeri- och äggprodukter, enligt strikt tro, är förbjudna.

Muslimer firar eid-al-fitr, högtiden då muslimer bryter fastan efter fastemånaden ramadan.

Sekulära högtider, då ryssarna är lediga, är Internationella kvinnodagen den 8 mars samt Arbetets och vårens dag den 1 maj. En känsloladdad högtid är segerdagen, vilken firas till minne av segern 1945 över Nazityskland i andra världskriget. I Moskva och andra städer är det denna dag stora militära parader och krigsveteraner visar sig med medaljer från kriget. Segern i andra världskriget, det stora fosterländska kriget, som ryssarna kallar det, är en central komponent i den ryska nationella stoltheten och identiteten. En ganska ny högtid är Rysslands dag den 12 juni. Dagen firas till minne av att Ryssland bildades den 12 juni 1990.

Om våra källor