Ryssland – Sociala förhållanden

Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper.  Ryssland är i dag ett tryggare och bekvämare land att leva i för de flesta, men brister i välfärden och ojämn tillgång till hälsovård bidrar till kortare livslängd för ryssar jämfört med de flesta andra folk i Europa. 

Under den ekonomiska kris som följde på Sovjetunionens fall förlorade många människor en stor del av sin grundtrygghet. Under sovjettiden var medborgarna beroende av staten för sin försörjning, bostad och all form av service. När detta system upphörde sjönk levnadsstandarden kraftigt och välfärden urholkades.

När den ryska ekonomin förbättrades efter millennieskiftet började levnadsstandarden stiga. I dag befinner sig Ryssland i den högsta kategorin i FN:s index över mänsklig utveckling (HDI), det vill säga i gruppen länder som bedöms ha mycket hög utvecklingsnivå (se lista här), men klyftorna i samhället är stora.

En liten grupp har blivit mycket rikare, medan betydande befolkningsgrupper fortfarande lever under knappa förhållanden. Enligt en rapport från 2021 förfogade de 500 rikaste ryssarna över 40 procent av alla hushålls samlade tillgångar medan två tredjedelar av alla ryssar enligt en annan rapport tjänar drygt motsvarande 4 000 kr i månaden. Den genomsnittliga inkomsten ligger på drygt 7 200 kronor. Skillnaderna är också stora mellan olika landsändar och mellan stad och glesbygd.

Andelen människor som lever i ren fattigdom har minskat under 2000-talet. Enligt officiell rysk statistik levde drygt 9 procent av ryssarna under fattigdomsgränsen 2024. Andra källor uppgav andelen till 12,5 procent. Samtidigt har den upplevda fattigdomen (andelen människor som bedömer sin levnadsstandard som dålig eller mycket dålig) ökat. Bland de fattiga dominerar barnfamiljer.

Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 upplever många ryssar en försämrad levnadsstandard på grund av högre inflation och högre räntor medan landets valuta, rubeln, tappat i värde vilket gjort importvaror dyrare. Samtidigt har staten dragit ned på anslagen till vård, skola och infrastruktur.

Familjer där någon medlem låtit sig värvas till fronten i Ukraina har däremot fått det bättre ställt under kriget. Staten betalar ut stora ersättningar till nya soldater eller som kompensation för dem som dör i strid. Ersättningarna varierar över landet beroende på resurser i respektive region men det handlar om belopp från motsvarande 90 000 kronor upp till flera hundratusen för dem som tar värvning och minst en miljon för en dödad soldat. 

Otillräckliga bidrag 

Utifrån ett globalt perspektiv är det sociala skyddsnätet ganska långtgående men ersättningsnivåerna är låga och täcker inte de kostnader som de är avsedda för. Invånare har rätt till exempelvis sjukpenning, ersättning vid arbetsskada, arbetslöshetsersättning, graviditetspenning och föräldrapenning och det finns en lagstadgad minimilön (motsvarande drygt 2 200 kronor 2023). För att höja födelsetalet har regeringen infört särskilda engångsbidrag till familjer som skaffar ett andra barn.

De senaste årens mest kontroversiella reform innebar höjningen av pensionsåldern 2018. För män höjdes den från 60 till 65 år och för kvinnor från 55 till 60 år. Många ryssar menade att höjningen var ogrundad med hänsyn till den förväntade livslängden, speciellt för män (se nedan). Regeringen hänvisade å sin sida till att fler lever längre och till att landets pensionsmyndighet inte kunde täcka alla pensionskostnader. Det kan även tilläggas att många ryssar går i pension tidigare än den lagstadgade åldern, till exempel de som bor i polartrakterna, vissa tjänstemän och andra yrkesgrupper, kvinnor som har fött fem barn, föräldrar till barn med funktionsnedsättning med flera. 

Hälsovården fungerar inte tillfredsställande, även om anslagen har ökat under 2000-talet. Medan invånarna i de stora städerna inte har några större problem med att få en läkartid är situationen mer ansträngd i glesbygd. Generellt kan sägas att vårdmottagningarna blir färre, lönerna för sjukvårdspersonalen är låga och det förekommer personalbrist, speciellt på landsbygden. Den statliga sjukvården är kostnadsfri, men privat sjukvård blir allt vanligare då den anses vara av bättre kvalitet. Privat sjukvård erbjuds ibland som förmån till medarbetare på stora företag.

Hög dödlighet

Efter en kraftig försämring av folkhälsan under 1990-talet har situationen förbättrats på vissa områden. Alkoholförbrukningen har till exempel stadigt minskat sedan 1990-talet men ligger än så länge högre än i Västeuropa och bidrar till den höga dödligheten bland män i arbetsför ålder. Utöver alkohol är orsakerna rökning och fet kost samt otrygga levnadsvillkor och otillräcklig hälsovård. Överlag hör den förväntade livslängden till de lägre i Europa (se topplista här).   

Även andra droger än alkohol utgör ett stort samhällsproblem. Narkotikakonsumtionen ökar och hänger ihop med spridningen av hiv/aids då många som smittas är sprutnarkomaner. Andelen nysmittade är bland de högsta i världen. Myndigheterna blundar dock för problemets omfattning och har inte satsat på att informera och förhindra smittspridning. Frågan debatteras inte då det råder en allmänt pryd inställning till frågor som rör sex (det bedrivs inte heller någon sexualundervisning i skolan). Det är vanligt att man i stället ser traditionella värderingar, till exempel äktenskaplig trohet, som lösning på problemet hiv/aids.    

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Problemet fördjupades efter invasionen av Ukraina som resulterade i att många krigsskadade och därmed våldsbenägna soldater återvände hem. Ideella organisationer och Rysslands ombudsman för mänskliga rättigheter har föreslagit att en särskild lag ska antas med övergripande åtgärder mot våld i nära relationer men någon sådan lag har inte antagits. Tvärtom sänktes 2017 straffskalan för våld inom familjen. Enligt denna lag ska våldshandlingar som utförs av en person för första gången och som inte resulterar allvarliga skador rubriceras som förseelse och straffas med böter. Tidigare klassades sådana brott som misshandel och kunde ge upp till två års fängelse.

Ett särskilt problem utgör den höga självmordsfrekvensen som är en av de högsta i världen även om frekvensen gått ned något på senare år. Andelen självmord är särskilt hög bland tonåringar.

Kvinnor och minoriteter

Ryssland var ett av de första länderna som införde kvinnlig rösträtt (1917) och kvinnors sysselsättningsgrad under sovjettiden var hög. I och med Rysslands omvälvande historia på 1900-talet (två revolutioner, politiskt förtryck och två världskrig som skördade många mäns liv) fick kvinnorna ta på sig rollen som familjeförsörjare. Fortfarande har många kvinnor den här rollen. Bidragande orsaker är högre dödlighet och missbruksproblem bland männen (se ovan) och det stora antalet skilsmässor som leder till att kvinnan i princip ensam tar hand om barnen. Samtidigt som kvinnorna axlat den traditionellt manliga rollen förväntas de också ta hand om hemmet och barnen. Det är det som är anledningen till att barn oftast bor med sin mamma efter skilsmässan. De flesta pappor är bekväma med eller accepterar denna lösning men samhällsnormen slår hårt mot de män som faktiskt vill finnas i sina barns liv: de måste föra en mycket hård kamp för att få vårdnad om sina barn då ryska domstolar oftast står på kvinnans sida.

Trots att kvinnor ofta gör karriär förekommer det att de slår i glastaket. Det finns en lagstadgad lista på yrken som kvinnor inte kan inneha, till exempel lokförare, eftersom de anses skada kvinnans hälsa.

Det finns lagar som är avsedda för att skydda minoriteter men dessa har ofta svag ställning i Ryssland. Diskriminering förekommer och kan bestraffas som ett brott eller en administrativ förseelse men det finns ingen lag som ger diskriminerade personer rätt att kräva ersättning. Hbtq-personers rättigheter inskränks i stor utsträckning, till stor del till följd av en ökänd lag som förbjuder spridandet av så kallad gaypropaganda. När lagen tillkom 2013 gällde den minderåriga men den breddades 2022 till att gälla alla, även vuxna. Homosexuella par får inte ingå äktenskap i Ryssland. Den oberoende organisationen Rainbow Europe som bevakar hbtq-personers rättigheter rankade 2023 Ryssland tillsammans med Armenien som tredje sämsta land i Europa (se översikt här). Sommaren 2023 röstade parlamentet igenom ett förslag som förbjuder könsbyte, både på juridisk väg samt genom operation.

Situationen är svår även för personer med funktionsnedsättning som ofta inte har möjlighet att röra sig fritt på grund av fysisk otillgänglighet. I Ryssland existerar fortfarande stora anstalter för människor med funktionsnedsättning samt andra som av någon anledning inte kan ta hand om sig själva (till exempel äldre människor). Dessa inrättningar rymmer ofta hundratals personer och ideella organisationer kämpar för en reform som möjliggör etableringen av gruppboenden med hemliknande förhållanden och ett begränsat antal boende.

Om våra källor