USA – Demokrati och rättigheter

USA har länge setts som en stabil demokratisk rättsstat med regelbundna val och starkt skydd för press- och yttrandefrihet. Under president Donald Trump har dock institutionerna hamnat under allt större press och många varnar för att demokratin är allvarligt hotad. Attacker mot medier och politiska motståndare har blivit vardagsmat, och Trump ifrågasätter både rättsväsendet och valsystemet på ett sätt som ingen tidigare president gjort.

Många människor runt om i världen har tidigare betraktat USA som ett demokratiskt föredöme. Landets ledare har utsetts genom val sedan slutet av 1700-talet (även om rösträtten länge var begränsad) och individuella fri- och rättigheter är centrala begrepp.

I internationella rankningar av stater efter styrkan i demokrati och rättigheter hamnade USA dock i allmänhet en bit ned på listan jämfört med andra västländer redan före Trump. Kritik har riktats mot ojämlika förhållanden på grund av etnicitet och välstånd, dolda pengabidrag i valkampanjer och andra brister i valsystemet (läs mer om valsystemet här).

Redan 2017, då Donald Trump tillträdde första gången, föll USA i i Economist Intelligence Units (EIU) rankning för första gången ned till kategorin ”bristfälliga demokratier”. Ändringen speglade valåret 2016 och berodde i huvudsak på ökande politisk polarisering och medborgarnas snabbt krympande förtroende för de offentliga institutionerna. USA har blivit kvar i den kategorin och ligger i rankningen för 2024 på plats 28 av 167 länder och territorier på EIU:s lista (endast 25 länder räknas av EIU som fullgoda demokratier).

På väg mot autokrati?

Det finns många iakttagare som menar att USA efter Trumps återkomst 2025 är på god väg att bli, eller redan blivit, en autokrati. I demokratiprojektet V-Dems rapport 2026 nedgraderas USA för första gången från ”liberal demokrati” till ”valdemokrati”. Medborgerliga rättigheter samt yttrande- och pressfrihet konstateras vara på den lägsta nivån på 60 år. Enligt rapporten ägnar president Trump sin andra mandatperiod åt ”snabb och aggressiv maktkoncentration”.

Trump brister i respekt för konstitutionen och dess principer om maktdelning (se Inrikespolitik och författning) på ett sätt som tidigare varit otänkbart för en president. Han ifrågasätter valresultat och domstolsbeslut som går honom emot, struntar i mekanismer som ska skydda mot korruption och går ofta till storms mot medier (se vidare nedan). Presidenten hetsar mot såväl individer som hela folkgrupper och driver hämndkampanjer mot politiska motståndare.

Trumps vägran att erkänna sig besegrad i presidentvalet i november 2020 gjorde att många anklagade honom för en direkt attack mot den amerikanska valdemokratin. Efter stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari 2021 (se Kalendarium) väckte representanthuset riksrätt mot honom, för anstiftan till uppror. Han friades dock i senaten, där en stor majoritet av republikanerna stödde sin partiledare. Trump har sedan fortsatt att hävda att valet "stals" från honom, trots att bevis saknas för det, och han har fått en stor del av sitt parti att ansluta sig till den linjen.

När Trump tillträdde i januari 2025 benådade han med ett pennstreck i stort sett alla som dömts för inblandning i stormningen. Amnestin omfattade närmare 1 600 personer varav många hade dömts till fängelsestraff för brott som våld mot polis, sammansvärjning och vandalism. Som mest utdömdes 22 års fängelse (se Kalendarium: 5 september 2023). De brottsutredningar som fortfarande pågick lades också ned i och med benådningen.

Korruption

USA ligger på delad 29:e plats av 182 länder i Transparency Internationals (TI) rankning av världens länder efter korruptionsnivåer 2025 (se graf och rankningslistan här). Relativt sett är det fortfarande en god placering, men trenden pekar åt fel håll. Det politiska klimatet har försämrats i mer än ett decennium och att USA nu nått sin sämsta poängnivå hittills – och då speglas ännu inte den senaste utvecklingen i landet. TI nämner att maktpositioner används för att begränsa oberoende röster, att politiken blivit alltmer konfliktorienterad, samt att rättsväsendet har politiserats och dess oberoende underminerats. TI har tidigare pekat på att Trump, redan under sin första mandatperiod, inte höll rågången mellan den politiska sfären och sina egna affärsintressen.

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Grundlagen garanterar pressfriheten och den har alltid betraktats som väsentlig för en sund maktbalans i samhället. Medierna kallas i USA ofta ”den fjärde statsmakten” vars uppgift det är att granska makthavarna. Det har tagit sig konkreta uttryck, som när Washington Post avslöjade Watergateskandalen 1974 vilket ledde till president Richard Nixons fall (se Modern historia).

I fråga om pressfrihet hamnade USA 2025 på plats 57 i Reportrar utan gränsers (RUG) rankning över pressfriheten i 180 länder (för lista, se här). Det är en försämring med tolv steg på två år och gör att USA har halkat ned från kategorin med länder som har en ”tillfredsställande” situation för pressfriheten till dem där situationen beskrivs som ”problematisk”. Det är också en sämre placering än i stort sett alla andra västländer. RUG har konstaterat att den författningsskyddade press- och yttrandefriheten är alltmer ifrågasatt och kringskuren. Och även om medieorganisationer fortfarande kan arbeta utan inblandning av myndigheter är ägandet koncentrerat och kommersiella intressen är ofta en större drivkraft än journalistik i samhällets tjänst.

Donald Trump gick redan under sin valkampanj 2016 hårt åt traditionella medier. Han kallade ofta medier för ”folkets fiende” och avfärdade uppgifter han ogillade som ”falska nyheter”. Alla riskerade att hamna i onåd. När Fox News gav utrymme åt demokratiska presidentkandidater anklagade Trump kanalen för att röra sig mot ”fel sida”. Fox News betraktades annars närmast som ett språkrör för Trump. Kanalen grundades av mediemogulen Rupert Murdoch som ett konservativt alternativ på mediemarknaden och erbjuder republikanskt orienterade åsiktsprogram och nyhetsvinklar. Det är sedan 2002 den största enskilda nyhetskanalen på den amerikanska tv-marknaden.

Efter återkomsten på presidentposten har Donald Trump fortsatt att kalla medier ”falska nyheter” och ge sig på enskilda journalister på sin egen socialamedieplattform Truth Social. Redan under sina första veckor i Vita huset stämde han flera ledande mediehus. Han har också stängt av Associated Press från presskonferenser i Vita huset och liknande – som straff för att nyhetsbyrån fortsätter att använda det internationellt erkända geografiska namnet Mexikanska golfen, i stället för Amerikanska golfen som Trump har bestämt att det ska heta.

Flera stora medie- och techbolag har gjort upp i godo när Trump stämt dem. Mindre än ett år in på hans andra mandatperiod uppgick sådana ersättningar till sammanlagt över 90 miljoner dollar. Det rör sig inte om skadestånd utan pengar som betalas för att slippa en rättsprocess. Om medierna i de fallen vikt sig för makten verkar en gräns däremot ha passerats när försvarsdepartementet Pentagon krävde att all rapportering därifrån måste godkännas i förväg. Kravet fick i stort sett alla medier att lämna försvarshögkvarteret.

I december 2025 stämde Trump även det brittiska public service-bolaget BBC på 10 miljarder dollar för förtal och ojusta affärsmetoder, på grund av redigering av ett tal som presidenten höll strax före stormningen av Kapitolium (se ovan).

Federala radiotjänster

Kort efter Trumps tillträde kom en order om att strypa finansieringen för federala radiotjänster som i årtionden har varit USA:s röst i världen. Trump och hans anhängare hävdade att de återgav vänsterpropaganda. Hundratals anställda vid Voice of America (VOA) och Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL) fick gå hem och radiosändningar världen över tystnade genast. Ett år senare avgjorde en domare att stängningen av VOA var ogiltig, men det beslutet överklagades genast i sin tur och rättsprocesserna fortsätter.

VOA lanserades under andra världskriget för att motverka nazistpropaganda, och är en officiell kanal som ska spegla amerikansk politik och kultur i sammanhang som berör övriga världen. RFE/RL startades efter kriget för att erbjuda oberoende nyheter och amerikanska värderingar i länder som dominerades av Sovjetunionen.

Det närmaste man kommer ett public service-bolag i USA är Corporation of Public Broadcasting (CPB), en privat, ideell organisation som står bakom radio- och tv-tjänsterna National Public Radio (NPR) och Public Broadcasting Service (PBS). Dessa har betydligt mindre genomslag än sina europeiska motsvarigheter och finansieras till stor del av privata bidrag, vid sidan av federala anslag. De ska stå i det allmännas tjänst med bland annat utbildningsprogram. Konservativa krafter har ofta kritiserat NPR och PBS för att vara vänstervridna. Trump försökte dra in hela den federala finansieringen under sin första presidentperiod, men hindrades då av kongressen. Men i juli 2025 röstade kongressen för att dra tillbaka 1,1 miljarder dollar i finansiering till CPB de närmaste två åren. Det väntas drabba framför allt små lokala radiostationer runt om i USA hårt.

I majoriteten av delstaterna finns lagar om källskydd, men på federal nivå saknas sådan lagstiftning. Det förekommer att federala domstolar driver rättegångar mot journalister för att de vägrat att avslöja hemliga källor, ofta i fall där kontroversiella uppgifter läckt ut till medierna. I några fall har journalister dömts till fängelsestraff för sin vägran. Åtal kan väckas mot visselblåsare enligt en lag från 1917 (Espionage Act).

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

Domstolarnas oberoende ses som en grundpelare i demokratin i USA. Framför allt Högsta domstolen ska utgöra en motvikt mot den politiska makten. Men i World Justice Projects rankning av rättsstatens funktioner i 143 länder pekas USA 2025 ut som ett av de länder där situationen har försämrats som mest jämfört med föregående år. Endast i fem länder var utvecklingen ännu mer negativ (se listan här).

De federala domstolarna tar upp brott och förseelser som faller under federal lagstiftning och civilmål mellan personer som bor i olika delstater. Det delstatliga domstolsväsendet hanterar fall som täcks av den delstatliga lagstiftningen. När oklarhet råder om gränsdragningen ligger avgörandet hos den federala Högsta domstolen.

Fängelsesystemet är ansträngt. USA har flest interner i världen räknat i absoluta tal och ligger högt även när sett till andel av befolkningen. Inte minst har "kriget mot drogerna" bidragit till en fyrfaldig ökning sedan 1980 av antalet personer som döms till fängelse. Afroamerikaner är kraftigt överrepresenterade i fängelserna och döms betydligt oftare för narkotikabrott, trots att narkotikaanvändningen inte skiljer sig nämnvärt mellan svarta och vita amerikaner (se även Sociala förhållanden). 

Brister i rättssäkerheten blir också tydliga när man ser hur polisbrutalitet oproportionerligt hårt drabbar afroamerikaner och andra minoritetsgrupper. Flera fall av dödligt polisvåld mot obeväpnade svarta personer har bidragit till aktiviströrelsen Black lives matter (BLM) och omfattande protester mot rasism. Mobiltelefoner och sociala medier har bidragit till att polisernas versioner av dödliga incidenter lättare kan ifrågasättas.

Till skillnad från i stort sett hela övriga västvärlden tillämpas dödsstraff i USA. Dödsstraff kan utdömas av federala domstolar och i 27 delstater (flera av dem har dock ett moratorium mot dödsstraff, de tillämpar det inte men har inte förbjudit det i lag). Runt 2 100 personer sitter i dödscell men av dem som döms till döden är det bara en mindre andel som faktiskt avrättas. Sedan 1976 då dödsstraffet återupptogs efter ett uppehåll har drygt 1 650 människor avrättats i USA. 

Avrättningarna har, liksom de hårda förhållandena i fängelserna, länge kritiserats av Amnesty International och andra människorättsorganisationer. Debatt förekommer om att mentalt sjuka personer kan dömas till döden, och om avrättningsmetoder. Högsta domstolen har givit klartecken för bruket av giftinjektioner, som infördes 1982 och har blivit den klart vanligaste metoden. Domstolen godkände 2024 också kvävgas som metod, varpå en man i Alabama avrättades genom att tvingas andas in kväve i stället för syre. Enligt Death Penalty Information Center var det första gången metoden användes någonstans i världen.

Om våra källor