Venezuela – Naturtillgångar, energi och miljö

Venezuela hör till världens rikaste länder i fråga om naturtillgångar och har bland annat de största kända oljereserverna. Det finns också gott om fossilgas och kol, och stora fyndigheter av en lång rad metaller och mineral. Fossila bränslen täcker merparten av energibehovet medan elförsörjningen klaras nästan helt med vattenkraft.

Olja har utvunnits kommersiellt i Venezuela sedan 1910-talet. Utvinningen sker framför allt i Cuenca Oriental i öster och Maracaibo i väster. Länge hanterades produktionen främst av utländska bolag men från slutet av 1960-talet började staten ta över och 1976 nationaliserades oljeindustrin formellt. Det skedde under ordnade former och utländska bolag fortsatte med verksamhet i samverkan med det statliga oljebolaget Petróleos de Venezuela SA (PDVSA). Samtidigt minskade utvinningen och intäkterna föll.

Under 1990-talet öppnades oljeindustrin för privata investerare, men när Hugo Chávez blev president 1999 ökade han åter den statliga kontrollen och PDVSA blev alltmer politiskt styrt.

Åratal av misskötsel och korruption gjorde att Venezuelas oljeproduktion 2020 bara var lite mer än en tiondel av vad den varit i början av millenniet. Därefter har utvinningen ökat igen och var 2025 mer än tre gånger större än fem år tidigare (se även Ekonomisk översikt).

USA har traditionellt varit den största köparen, men handeln med USA minskade drastiskt på grund av sanktioner under 2020-talet (se Utrikespolitik och försvar). För att minska beroendet av USA sökte sig Venezuela nya marknader, främst i Asien. Kina köpte merparten av Venezuelas olja innan USA intervenerade i landet i januari 2026. Utvecklingen därefter är ännu oklar (se Inrikespolitik och författning).

Bristande raffineringsmöjligheter gör att Venezuela trots sina oljerikedomar importerar bensin.

Gas och mineral

Venezuela har också mycket fossilgas (naturgas), som främst utvinns av ett dotterbolag till det statliga oljebolaget Petróleos de Venezuela SA (PDVSA).

Vidare finns fyndigheter av bland annat järnmalm, bauxit, guld, silver, koppar, zink, fosfor, nickel, uran, bly, titan, koltan och diamanter. Regeringen har gjort försök att stärka gruvdriften för att bli mindre beroende av oljan, utan några större framgångar. På 1990-talet såldes gruvintressen till utländska, främst nordamerikanska företag. Efter millennieskiftet förstatligades företag i branschen i stället. Guldproduktionen förstatligades 2011. I dag kontrollerar staten det mesta av mineraltillgångarna. Samtidigt inbjöds många nya företag inte minst från Kina som delintressenter i gruvdriften under Hugo Chávez och efterträdaren Nicolás Maduros styre.).

Vattenkraft är centralt framför allt för elförsörjningen. Merparten av vattenkraften utvinns vid Guridammen vid Caronífloden i öster, en av världens största vattenkraftanläggningar. Elpriserna är låga och många kopplar dessutom in sig illegalt på elnätet och stjäl elektricitet. Produktionen har nästan fördubblats på ett årtionde men det räcker ändå inte för att täcka ökande efterfrågan. Underhållet av elnätet är dessutom eftersatt. Elbrist och strömavbrott är vanligt förekommande. Strömavbrotten är en politiskt laddad fråga. Under den akuta politiska krisen i början av 2019 inträffade mer omfattande strömavbrott än någonsin tidigare i Venezuela. Regeringen och oppositionen anklagade varandra för sabotage.

Venezuela slöt 2008 ett samarbetsavtal med Ryssland om att bygga landets första kärnkraftverk. Planerna avblåstes emellertid efter den svåra kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan i mars 2011.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Runt 85 procent av Venezuelas energiförsörjning täcks av fossilgas samt olja och oljeprodukter, enligt energiorganet IEA (2023). Återstoden står förnybara källor för, nästan uteslutande vattenkraft men till en liten del också biobränslen.

I fråga om den del av energiförsörjningen som gäller elektricitet är proportionerna de omvända: vattenkraft står för nio tiondelar och olja samt fossilgas för den sista tiondelen.

KLIMAT OCH MILJÖ

Venezuelas totala utsläpp av växthusgaser nådde en topp 2013 men föll därefter rejält innan kurvan vände svagt uppåt igen 2020. Nivån är den tredje högsta i Sydamerika, och ligger över grannlandet Colombia som har betydligt större befolkning. Mätt per invånare ligger Venezuela alltså också relativt högt.

Venezuela har lämnat in en tredje nationell klimatplan (NDC) i enlighet med Parisavtalet och utfäster sig att sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2035 jämfört med om inga åtgärder vidtas.

Klimatutmaningar och övriga miljöproblem

Venezuela riskerar dessutom att drabbas hårt av de klimatförändringar som följer av den globala uppvärmningen. Mangroveträsken vid kusten dränks om havsnivån höjs. Extrema väderförhållanden kan orsaka jordskred och översvämningar. När mängden nederbörd förändras påverkas även elproduktionen i vattenkraftverken.

Luftföroreningar i Caracas med omnejd utgör ett svårt miljöproblem. Därtill är sjöarna Maracaibo och Valencia kraftigt förorenade på grund av oljeutvinningen. Illegal gruvdrift leder på sina håll till både förgiftningar och till avskogning.

Om våra källor