September 2022
Senaste händelser
-
September
-
Lukoils chef död under oklara omständigheter
Ryska medier rapporterar att styrelseordförande för det ryska oljebolaget Lukoil Ravil Maganov avlidit sedan han fallit från ett sjukhusfönster sex våningar upp, men enligt ett uttalande från Lukoil dog Maganov av ”allvarlig sjukdom”. Medierapporterna väcker spekulationer om vad som egentligen hänt då Lukoil var ett av få stora ryska företag som kritiserade Rysslands invasion av Ukraina när den ägde rum i februari.
-
Redkordlång fängelsedom mot journalist
Den ryske journalisten Ivan Safronov döms till ett rekordlångt fängelsestraff – 22 år. Som journalist arbetade Ivan Safronov med att bevaka rysk vapenexport och han anklagades för att ha sålt militära hemligheter. Ivan Safronov själv och hans familj anser emellertid att han gripits och dömts för att utgöra ett varnande exempel. Enligt Dagens Nyheter hade Ivan Safronovs far samma yrke och bevakningsområde. Fadern dog 2007 då han föll från ett höghus vilket sammanföll med att han arbetade på en artikel om hemlig rysk vapenexport. Polisens teori var att fadern begått självmord vilket avfärdades av familjen.
-
Novaja Gazeta förlorar utgivningstillstånd
Myndigheterna drar tillbaka utgivningstillståndet för den oberoende tidningen Novaja Gazeta och dess magasinsutgåva Novaja Rasskaz-Gazeta. Novaja Gazeta lade redan i slutet av mars utgivningen på is på grund av den ökade pressen från myndigheterna efter invasionen av Ukraina. Genom domstolsbeslutet stoppas pappersutgivningen även formellt. Tio dagar senare, den 15 september, beslutar Högsta domstolen att även Novaja Gazetas hemsida ska släckas. Alla större oberoende ryska medier har nu stängts eller flyttat utomlands.
-
Ryssland anklagas för deportationer
Anklagelser om att Ryssland överlämnar barnhemsbarn från krigszoner i Ukraina till adoption i Ryssland återges inför FN:s säkerhetsråd av Ilze Brands Kehris, biträdande generalsekreterare i FN med ansvar för människorättsfrågor. Hon ser uppgifterna som trovärdiga. Som del i ryska planer på att annektera områden i Ukraina ska dessutom vuxna ukrainska medborgare, personer som inte ingått i stridande förband, ha tvingats till uppsamlingsläger eller fångläger. Från rysk sida avfärdas anklagelserna som västlig propaganda.
-
Polen och Baltikum stänger gränsen för ryssar
Polen och de baltiska staterna enas om att införa ett tillfälligt inresestopp för ryska medborgare med vissa undantag. Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har nästan en miljon ryssar rest in i EU. Två tredjedelar av dem har kommit via Polen eller Baltikum. Polen och de andra länderna beskriver inflödet av ryssar som ett säkerhetshot. Beslutet om att stänga gränserna följer på EU:s beslut en vecka tidigare om att upphäva ett avtal från 2007 som underlättat hantering av visum till ryssar. Enligt EU:s förslag till nya regler ska det bli dyrare för ryssar att få ett visum, väntetiderna ska bli längre och fler dokument kommer att krävas. EU kommer inte heller att godkänna pass som utfärdats i ryskockuperade områden i Ukraina.
-
Ryska styrkor till reträtt i Ukraina
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj rapporterar stora framsteg för Ukraina under den pågående motoffensiven mot ryska styrkor i landet. Enligt Zelenskyj har den ukrainska armén lyckats återta 6 000 kvadratkilometer mark i regionen runt staden Charkiv i nordöst. Ukraina säger sig också ha återerövrat en del områden i regionen Cherson i söder. Ryssland medger att dess styrkor i Charkiv-regionen retirerat men säger att det handlar om en omgruppering av trupper till Donetsk längre söderut.
-
Ukrainska områden förbereder anslutning till Ryssland
Företrädare för proryska och separatiststyrda områden i Ukraina meddelar att de snart kommer att genomföra vad som kallas folkomröstningar om annektering till Ryssland. Med början den 23 september ska sådana folkomröstningar hållas i Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Med separatistområdena införlivade i Ryssland får Putin möjlighet att hävda att Ukraina med västländer i ryggen angriper ryskt territorium. Liksom vid den ryska annektering av Krim 2014 avfärdar ledarna för USA, Tyskland och Frankrike de tänkta folkomröstningarna och säger att det internationella samfundet inte kommer att erkänna resultatet av dem.
-
Mobilisering utlöser protester
Över 1 300 personer grips när människor i närmare 40 människor över hela Ryssland demonstrerar i protest mot beslutet om en partiell mobilisering. Demonstrationerna är de största i Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina startade i februari. Protesterna utlöses av ett besked från president Vladimir Putin på morgonen om att en partiell mobilisering kommer att genomföras. Putin säger samtidigt ”alla medel” kommer att användas för att försvara ryskt territorium och indikerar att det även kan bli fråga om att använda kärnvapen. Enligt försvarsminister Sergej Sjojgu kommer mobiliseringen omfatta 300 000 man. Mobiliseringen sker mot bakgrund av ryska bakslag i kriget under september då ukrainska styrkor återtagit stora områden. För ovanligheten skull uppger Sjojgu en siffra över ryska dödsoffer då han meddelar att 5 937 ryska soldater hittills mist livet i Ukraina. Bedömare i väst uppskattar de ryska förlusterna till många gånger högre.
-
Även Finland portar ryssar
Finland beslutar att skärpa inresereglerna för ryska medborgare mot bakkgrund av ett ökat tryck vid gränsstationerna av ryssar som vill bege sig utomlands för att slippa delta i kriget. De baltiska staterna och Polen har redan genomfört inskränkningar i sina visumregler (se 8 september). Nu stoppar Finland både turistresor till mål i landet och genomresor för personer som har visum till länderna i EU:s gränsfria områden, Schengenländerna. Undantag utlovas för anhörigbesök, arbetsresor och sjukvård.
-
Fler demonstrationer mot mobiliseringen
Vid nya protester mot den militära mobilisering som regeringen annonserat grips 700 personer enligt den oberoende oganisationen OVD-Info som övervakar polisens agerande vid protester. Demonstrationer hålls i över 30 städer. En del av dem som grips uppges ha fått inkallelseorder i samband med gripandet. Samtidigt skärps straffer för desertering eller vägran att inställa sig för militär tjänstgöring till tio års fängelse. Sedan beskedet om mobiliering kom uppges många unga män fly Ryssland till länder som inte kräver visum såsom Georgien, Armenien och Turkiet. Frågan om hur de ryssar som ger sig iväg ska bemötas splittrar EU. De baltiska staterna, Polen och Tjeckien har stängt sina gränser för ryssar medan Tyskland sagt sig vara villigt att ta emot dem som flyr från att bli inkallade.
-
Sabotage orsakar läckor på gasledningar i Östersjön
En läcka upptäcks på gasledningen Nord Stream 2 utanför Bornholm i Östersjön och det konstateras snart att det läcker även från Nord Stream 1 i närheten, samt att läckagen har föregåtts av flera explosioner. Säkerhetspolisen inleder en utredning eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis riktar sig mot Sverige. De flesta bedömare tror att bara en statlig aktör kan ha legat bakom explosionerna. Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna, men Moskva avfärdar anklagelserna. Läckorna ligger inte på svenskt territorium men två av dem ligger i svensk ekonomisk zon, medan de andra två ligger i dansk ekonomisk zon. I november slår utredarna fast att sabotage låg bakom explosionerna. Gasledningarna som byggts för att transportera gas från Ryssland till Tyskland var inte i bruk när explosionerna inträffade.
-
Ryssland annekterar delar av Ukraina
Fyra nya regioner kommer att ingå i Ryska federationen, meddelar president Vladimir Putin vid en ceremoni i maktborgen Kreml i Moskva. Putin hänvisar till folkviljan i de fyra områdena Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i Ukraina där folkomröstningar just har genomförts om en anslutning till Ryssland. Enligt omröstningarna var en majoritet av de röstande positiva till förslaget men omvärlden avfärdar omröstningarna som illegala då de skett under rysk ockupation och de röstande utsatts för otillbörlig press. Putin och ryskutnämnda regionala ledare från de fyra regionerna undertecknar vid ceremonin dokument om att ansluta områdena till Ryssland. Formellt ska beslut om annektering godkännas av parlamentets överhus federationsrådet kommande vecka. Senare samma dag lägger Ryssland in sitt veto mot en resolution i FN:s säkerhetsråd som fördömer annekteringarna. Ryssland får dock inget stöd av de andra medlemmarna. Alla röstar för utom Kina, Indien, Brasilien och Gabon som lägger ned sina röster.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.