Så militariseras det amerikanska samhället

Donald Trump segrade i presidentvalet på löftet att strypa strömmen över den södra gränsen och att deportera invandrare utan klara papper. Otäcka bilder på maskerade poliser i svarta uniformer – omgivna av kolleger med höjda vapen – som sliter ut människor ur bilar och hus för att slå ned dem på marken fyller nu nyhetsflödet i alla kanaler. Det är polisstyrkan ICE, Immigration and Customs Enforcement, som ska uppfylla de högt uppställda deportationsmålen.

Men verkligheten skiljer sig från visionerna som målades upp i valrörelsen 2024, då det sades att skoningslösa mördare, våldtäktsmän och gängmedlemmar skulle kastas ut ur landet. I stället är det städare, byggjobbare och servitriser som fångas in i räder som pågår dygnet runt. Familjer splittras och arbetsgivare saknar plötsligt personal när de anställda inte vågar infinna sig på arbetsplatserna. Desperata människor med svart hår och brun hudfärg känner sig tvingade att bära med sig pass för att bevisa att de är amerikanska medborgare.

Dagliga protester

Motstånd mot ICE har närmat sig kokpunkten i Los Angeles, Portland, Chicago och, allra mest, i Minneapolis och tvillingstaden Saint Paul. Dag efter dag samlas demonstranter i snö och kyla för att protestera mot ICE-polisen som dödade en trebarnsmamma i början av januari. Men det har också ordnats manifestationer till stöd för ICE och mot invandring i det polariserade USA.

Maskerade, svartklädda och fruktade. ICE-styrka i Minneapolis i norra USA. Foto: John Locher/AP/TT

Stämningarna infekteras ytterligare efter Trumpadministrationens hot mot den demokratiske guvernören och före detta vicepresidentkandidaten Tim Walz och den demokratiske borgmästaren i Minneapolis Jacob Frey. Enligt justitiedepartementet hindrade de båda politikerna det federala rättsväsendet med olika uttalanden och bröt därmed mot lagen (federala åklagare har kallat in Walz, Frey och ytterligare tre toppolitiker till förhör). ICE-polisen som avfyrade tre skott – varav ett genom framrutan till kvinnans bil – sägs däremot åtnjuta åtalsimmunitet (det råder dock delade meningar om huruvida det stämmer). Vidare kan det bli svårt för de delstatliga myndigheterna att utreda händelsen utan hjälp från justitiedepartementet eller den federala polisen FBI.

Granskningar av polisen har blivit något av rutin de senaste dryga tio åren, inte minst i Minneapolis, där en polis kvävde den svarte George Floyd till döds 2020 bara några kvarter från dödsskjutningen häromveckan. Det ställdes nya krav på utbildning i hur man stoppar kravaller och undviker dödligt våld, liksom på att poliser ute på patrull bör vara utrustade med videokameror. Beträffande ICE framförs anklagelser, sannolikt befogade, om att rekryteringen gått för snabbt och att bakgrundskontrollen brustit.

Den inre fienden

Alltsammans bekräftar de farhågor som väcktes efter ett tal som Donald Trump höll i september när hans ”krigsminister” Pete Hegseth samlat höga officerare från baser i hela världen på marinkårens högkvarter. Då satt 800 generaler och amiraler tysta med stela ansikten när presidenten utfärdade en isande varning:

– Det här kommer att bli stort för folk i den här salen, för att det är den inre fienden vi måste hantera innan allt går över styr, sade Trump.

Några personer som fallit offer för dödligt polisvåld, bland dem George Floyd och senast Renée Good i Minneapolis. Foto: Adam Gray/AP/TT

Den laddade frasen enemy within använts i diktaturer för att ringa in oliktänkande. Trump bryr sig inte om något språkligt eller etiskt finlir, utan har stämplat flera grupper som sådana fiender, till exempel knarksmugglare, antifascister och invandrare från länder han anser vara ”rövhål”. För honom är militären ett legitimt inrikespolitiskt verktyg som han tagit till längs södra gränsen och på gatorna i oftast demokratiskt styrda storstäder. Detta, menar åtskilliga juridiska experter, strider mot lagen Posse Comitatus Act från 1878 om att militär inte får utnyttjas för polisiära ändamål utan förhandsgodkännande.

Men en annan gammal lag, Insurrection Act, som medger undantag från Posse Comitatus, dammas också av i den pågående debatten om Trumps utpostering av nationalgardet och order till infanteribataljoner om att ha omedelbar beredskap. Lagen var tänkt att tillämpas för att verkställa beslut i federala domstolar och för att slå ned upprorsförsök, enligt en analys från politik- och juridikinstitutet Brennan Center for Justice. Den har tillämpats ett 30-tal gånger under 200 år, senast 1992 i Los Angeles efter bilisten Rodney Kings död när han stoppats av polis, ett mycket uppmärksammat fall som ledde till stora upplopp.

Varning inför valet

Trump har hotat med att använda sig av Insurrection Act. Han understöds av vicepresident JD Vance som hävdat att brottsligheten ökat ”bortom all kontroll”, och Trump säger själv att han är beredd att ta till den gamla paragrafen om inte ”de korrupta Minnesotapolitikerna lyder lagen och hindrar professionella agitatorer att anfalla patrioterna i ICE”.

Säkerhetsminister Kristi Noem häcklas av kritikerna. Fotyo: Evan Vucci/AP/TT

Ett mönster utkristalliserades med en gång under Trumps andra presidentperiod. Han hotar att på olika sätt använda federala maktbefogenheter för att straffa motståndare och pressa lokala myndigheter att vika sig. I mars utfärdade han en exekutiv order om att det kan bli nödvändigt att ta över val på nationell nivå för att rensa ut ”fusk, felaktigheter eller misstankar”.

Fler än en motståndare menar att det är lätt att föreställa sig att Trump skulle skicka militär till vallokalerna med hänvisning till Insurrection Act. Just detta ingår i varningarna om att Trump inte tänker respektera paragrafer i författningen om individens rättigheter gentemot otillbörligt muddrande, gripande och rätt till juristhjälp. I debattinlägg och i seminarier konstateras att Trump struntar i gamla heliga regler om att amerikansk militär inte ska skjuta mot amerikanska medborgare på amerikansk mark.

Högsta domstolens roll

Ögonen riktas så gott som ständigt mot Högsta domstolens marmorpalats i Washington. Blir det de nio ledamöterna som kommer att sätta stopp för Trumps sätt att utöva makt genom att tänja på lagar och traditioner? Hittills har de dömt i hans favör i åtskilliga fall (sajten Lawfare uppdaterar läget regelbundet) men strax före jul kom ett bakslag. Nationalgardessoldater får inte utposteras om delstatens guvernör motsätter sig det. Trump tvingades därför att dra tillbaka trupper från de demokratiskt styrda storstäderna Chicago i delstaten Illinois och Portland i Oregon (det hade redan skett från Los Angeles) som skulle bistå ICE i samband med deportationer.

Trump försäkrade efteråt:
– Vi kommer att komma igen, kanske annorlunda och starkare, när brotten ökar – det är bara en tidsfråga!
Den demokratiske guvernören JB Pritzker svarade för sin del med:
– Donald Trump ljuger igen. Han förlorade i domstol när Illinois motsatte sig hans försök att militarisera amerikanska städer.

Många demonstranter bemöter ICE med humor. Foto: Adam Gray/AP/TT

Gränsen mellan polis och militär ter sig allt suddigare i och med förstärkningar av ICE. Personalen i svart eller kamouflage är utrustad med tunga vapen och döljer ansiktena bakom masker och uppdragna halsdukar. Samma språkbruk som i militären förekommer. En insats i Chicago för att söka efter ”kriminella illegala utlänningar som terroriserar amerikaner”, som inleddes i september, döptes till Operation Midway Blitz. Inrikessäkerhetsministern Kristi Noem kallas nedlåtande för ICE Barbie i vissa kretsar för sitt poserande i skottsäkra västar, ICE-kepsar och smink.

Spänningarna mellan ICE och misstänkta papperslösa tilltar. ICE-poliserna känner sig hotade för att de gör sina jobb, medan invandrare och människor som stödjer dem hävdar att ICE har blivit en halvmilitär styrka eller hemlig polis utanför normala råmärken. Proteströrelser bildas snabbt och där kan man peka på att tiotusentals personer som grips aldrig fälls för några brott.

Demokrater plockar poäng?

Folk är ute med sina mobiler för att dokumentera ICE-insatser och tvister uppstår när bilderna ska tolkas (somliga har visat sig vara AI-genererade). Videor av nattliga räder mot skräckslagna människor sprids i både traditionella och sociala medier. Varken Trump, Noem eller någon annan i toppen, som säkerhetsrådgivaren Stephen Miller, medger misstag eller bemöter beskyllningar om inhumana förhållanden i de allt större center där de som ska utvisas förvaras.

Demokratiska politiker överväger olika sätt att inskränka ICE. Den växande vreden över metoderna och blotta tanken på att amerikaner riskerar att dödas av federal polis på öppen gata betraktas som en vinnande profilfråga inför valet till kongressen i november.

President Donald Trump bytte titel på Pete Hegseth från försvarsminister till krigsminister. Foto: Alex Brandon/AP/TT

En dramatisk ökning av ICE-budgeten ingick i Trumps jättepaket One Big Beautiful Bill Act. ICE ska få motsvarande cirka 250 miljarder kronor årligen fram till 2029, varav en stor del avsatts för internering, till hela 50 000 nya bäddar. Bland annat har det framkommit att ICE har införskaffat elektronik som möjliggör identifiering och köpt en egen flygplansflotta för att verkställa deportationerna av hittills över 600 000 personer. I ett kongressförhör i december 2025 framhöll Noem att det som håller henne vaken om nätterna är ”att vi inte nödvändigtvis vet vilka alla är här i landet och vad de har för intentioner”.

Som ett led i ansträngningar att korta de mycket långa väntetiderna i immigrationsdomstolarna begärde justitiedepartement att jurister från försvarsmakten skulle flyttas över dit. Även detta betraktas som ett potentiellt brott mot Posse Comitatus eller åtminstone som en tveksam utradering av civila-militära skiljelinjer.