Armenien – Naturtillgångar, energi och miljö

Armenien har stora fyndigheter av molybden, en extremt värmetålig metall som bland annat används i legeringar. Landet har också betydande reserver av koppar och guld, mineralsalter och kalk, marmor och granit. Det finns också en del kol, men ingen brytning har kommit i gång.

Från att ha varit en ganska obetydlig del av ekonomin har gruvdriften ökat i betydelse efter millennieskiftet, med hjälp av ryska och västeuropeiska bolag.

För sin energiförsörjning är Armenien i hög grad beroende av import från andra före detta sovjetrepubliker, främst Ryssland. När oljeleveranser från Azerbajdzjan skars av 1989 (se Modern historia) drabbades Armenien av en svår och långvarig energikris.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Naturgas (fossilgas) är Armeiens viktigaste energikälla och står för uppemot 57 procent av behovet, oljans andel är 17 procent medan kärnkraften står för 18 procent, enligt energiorganet IEA (2023). Förnybara energikällor står för ungefär 6 procent av energiförbrukningen.

Kraftverk som eldas med importerad gas svarar för cirka 42 procent av produktionen av elektriciteten, kärnkraftens andel är cirka 30 procent medan vattenkraftens andel är cirka 18 procent.

Det sovjetbyggda kärnkraftverket Metsamor närmar sig slutet på sin drifttid. Metsamor byggdes 1976, fyra mil utanför Jerevan och mitt i en vulkanisk förkastningsspricka, och har betecknats som världens farligaste kärnkraftverk. Det stängdes efter jordbävningen 1988, men 1995 återupptogs driften vid en av de två reaktorerna, efter viss ombyggnad. Den äldsta reaktorn förblev stängd.

Både EU och USA har satsat medel på att förbättra säkerheten vid Metsamor. EU gav också bidrag för att utveckla annan elproduktion, mot löfte om att Metsamor skulle stängas. Driften är tänkt att fortsätta till åtmisntone 2033. Projektering för en ny kärnkraftsanläggning pågår.

Vattenkraft är Armeniens viktigaste egna energikälla – främst från sjön Sevan men också från floder i bergen. 

KLIMAT OCH MILJÖ

Över 130 länder släpper ut mer  växthusgaser än Armenien. Räknat per invånare finns ungefär 100 länder i världen som har större utsläpp räknat per invånare än Armenien.

Armenien har ratificerat FN:s Parisavtal från 2015 om att minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen har inte offentliggjort en långsiktig strategi (LTS) för detta och har inte angett när landet ska nå nettonollutsläpp men ambitionen i den senaste nationella klimatplanen (NDC) från 2025 stipulerar att utsläppen till 2035 ska ha minskat med 44 procent jämfört med 1990 års nivå.

Klimatutmaningar

Armenien tillhör de länder som är minst sårbara för klimatförändringar. Enligt klimatanpassningsindexet ND-Gain som väger samman sårbarhet och beredskap finns Armenien på plats 48 bland 198 länder i världen när man bedömer både sårbarhet och förmåga att hantera klimathot (se listan här). 

Övriga miljöproblem

Plastpåsar förbjöds i armeniska butiker 2022. Förbudet väntas utsträckas 2027 till att omfatta alla slags plastpåsar utom sådana som tillverkats av återvunnet material.

Världsnaturfondens avdelning i Armenien driver sedan 2002 ett program för att skydda leoparden. Fram till 1980-talet fanns det gott om leoparder i landet, men de jagades hårt. WWF beräknar att det finns högst tio leoparder kvar. Även brunbjön och det inhemska mufflonfåret finns bland arter som är rödlistade som hotade.

Om våra källor