EU – Klimat och miljö

År 2050 ska EU vara världens första klimatneutrala region. Vägen dit går via en ambitiös och detaljerad plan som kallas den europeiska gröna given. Klimatpolitiken ska dessutom genomföras med bibehållen biologisk mångfald och social jämlikhet.

Klimatet blev på 2000-talet högprioriterat av EU och tilläts under några år genomsyra allt annat arbete. EU:s sjuårsbudget för åren 2021–2027 viker 30 procent av pengarna till klimatrelaterat arbete i alla sektorer (regionalpolitik, jordbruk, forskning, med mera). Detta gäller också EU:s extra investeringsbudget på 750 miljarder euro samtidigt som EU:s investeringsbank åtagit sig att låna ut 1 000 miljarder euro före 2030 till klimatrelaterade investeringar.

För att ingen tvekan ska råda, har EU gjort sitt mål om klimatneutralitet till lag samt lagstiftat om sitt mål för 2040 (90 procent minskade utsläpp jämfört med 1990).

EU antog 2006 ett globalt sett tufft åtgärdspaket med konkreta mål. Alla mål uppfylldes i tid, flera överskreds.

• År 2020 skulle koldioxidutsläppen ha minskat med 20 procent jämfört med 1990. Detta uppfylldes fyra år i förväg. År 2020 var minskningen på 31 procent.
• År 2020 skulle 20 procent av den energi som förbrukas inom EU komma från förnybara energikällor. Slutsiffran blev 21,3 procent.
• År 2020 slutligen skulle 20 procent av energikonsumtionen sparats in. Tack vare covid-19-pandemin och nedstängningarna lyckades man oväntat klara även detta för att hamna på minus 25 procent.

Men år 2020 hade man också insett att de uppfyllda målen inte alls räcker till utan att mycket skarpare åtgärder krävs. Det nya målet för 2030 sattes till minus 55 procent utsläpp jämfört med 1990 och målet för år 2050 blev alltså noll.

Biologisk mångfald

Alla sektorer ålades därför att göra mycket mer för klimatet och för den biologiska mångfalden. EU:s utsläppshandel – där industri och kraftproducenter tvingas betala för de utsläpp man gör – har utökats till fler branscher. Jordbruk och skogsbruk fick skarpa mål att uppfylla, bland annat att låta en del mark förbli obrukad eller ostörd så att kol kan lagras i växtlighetens biomassa genom fotosyntesen. Transporter inriktas på elmotorer och batterier för att kunna fasa ut fossila bränslen i bilar 2035.

EU la också en del av klimatbördan på omvärlden. Från december 2026 är det förbjudet att importera en lista av produkter om de vållat avskogning vid sin produktion.

Från september 2027 måste importörer betala en utsläppsavgift på varor som skapat utsläpp vid tillverkningen. Avgiftens storlek blir motsvarande vad europeiska företag inom samma sektor betalar via utsläppshandeln. De utländska företag som redan erlägger klimatavgifter i sitt hemland får kvitta dessa.

EU:s ambitiösa klimatambitioner råkade ut för utmaningar. Först kom år 2022 en akut energikris förvärrad av Rysslands krig i Ukraina. För att klara energibehovet beviljade EU många undantag och särvillkor för användande av fossilt bränsle.

Urvattnade klimatsatsningar

Därefter inledde USA:s president Donald Trump ett handelskrig mot världen år 2025 vilket gjorde europeiska politiker nervösa över hur europeiskt näringsliv skulle drabbas. Flera klimatbeslut sköts framåt eller urvattnades i några fall.

Samtidigt som klimatarbetet mötte motgångar bidrog europeisk säkerhetspolitik till att satsningarna på inhemsk förnybar vind och solkraft blev större än någonsin. År 2025 kom hälften av europeisk elkonsumtion från förnybara källor.

Inom FN-kretsen har EU haft blandad framgång med att få övriga världen med sig på ett globalt klimatavtal. Överenskommelsen i Paris 2015 vann många anhängare, däribland de största utsläppsländerna USA och Kina. Men USA hoppade av under president Trump som ville satsa på olja och gas. Kina har inte velat låta avtal lägga band på landet men av inrikespolitiska skäl har satsningarna som gjorts på förnybar energi .

Forskarna bedömer ändå att även Parisavtalet är otillräckligt för att klara FN:s ambition att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Flera uppföljande klimattoppmöten har trots det inte lyckats få med världens länder på nya åtaganden.

Miljöpolitik

EU:s miljöpolitik uppstod som något av en eftertanke i kölvattnet på unionens stora inre marknadsprojekt. Satsningar på industrin krävde att miljökraven följde efter. Men trots en sen start för europeisk miljöpolitik har den blivit en framgång. Varje beslut om skärpning i EU innebär förbättringar i så många länder samtidigt, att den sammanlagda effekten blir stor.

Genom Amsterdamfördraget från 1999 blev principen om hållbar utveckling ett grundläggande mål för EU. Det betyder att miljösynpunkter ska vägas in i alla beslut som tas på EU-nivå och att alla förslag ska granskas i förväg för sin miljöpåverkan.

Två principer på miljöområdet ska vara vägledande. Den ena är försiktighetsprincipen, som säger att om en vara inte är bevisat ofarlig ska den inte godkännas. Den andra kallas ”förorenaren betalar” och går ut på att det företag, den industri eller den bransch som vållar miljöskador ska stå för kostnaderna. Den senare principen har dock i stort sett aldrig använts i praktiken.

EU lägger fast fleråriga miljöprogram. Det nuvarande löper till 2030 och har sex huvudmål vilka alla är relaterade till klimatpolitik och biologisk mångfald.

Cirkulär ekonomi

Ett av de större EU-projekten är att göra ekonomin ”cirkulär”. Med det menas att ta in miljöpåverkan redan vid utformningen av en produkt eller tjänst i form av krav på miljövänliga material, på förpackning och på transporter, hela vägen fram till den slutliga återvinningen. Krav på detta tas efterhand in i regler för tillverkning inom alla sektorer – det gäller numera engångsplast (till exempel sugrör och korkar), kläder, batterier, skrotade bilar med mera.

Från sommaren 2026 gäller också EU-regeln att tillverkare måste erbjuda konsumenter möjligheten att få reparerat en skadad produkt i stället för att behöva slänga och köpa nytt.

Till EU:s framgångar inom miljöpolitiken hör den reglering som tvingade fram en genomgång av alla kemikalier på marknaden. De farligaste förbjöds direkt, och i varje fall där det existerar ett mindre farligt alternativ förbjuds de farligare versionerna och alla övriga kemikalier måste registreras så att användningen kan dokumenteras.

EU:s kemikalieregler har fått global spridning och tillämpas numera av världens största kemikoncerner.

Ökade utsläpp

Till miljöpolitikens misslyckanden hör det faktum att transportsektorns utsläpp inte har minskat trots EU-lagstiftning utan tvärtom har ökat sedan 1990. Det gäller såväl vägtransporter som flyget och fartygstrafiken.

Till avdelningen blandad framgång hör skyddet av den biologiska mångfalden. Ungefär 20 procent av EU:s yta har avsatts som naturområden där flora och fauna ska skyddas. Trots det går arbetet alltför långsamt med att rädda många växt- och djurarter undan utrotning. I den nya gröna given blev biologisk mångfald en av huvudprioriteringarna vid sidan om klimatet och målet sattes upp är att år 2030 ha återställt 20 procent av Europas skadade natur och vattendrag.

EU:s vattendirektiv från 2010 ställde redan höga krav på medlemsländernas sätt att skydda vattendrag, badvatten och dricksvatten. En särskild politik har utformats för att rädda haven. Sedan 2021 finns en särskild strategi för att bevara marken som är en viktig faktor för att stabila ekosystem men som far illa av olika orsaker som erosion, utsläpp och miljögifter eller alltför mycket bebyggelse.